Nej, nej och åter nej och sedan ett ja. Så skulle man kunna sammanfatta remissinstansernas inställning till tidigare betyg i den svenska skolan. Det blir trettiofyra betyg av valören IG och endast ett tiotal G:n. Ett tydligt och klart budskap som den betygsfixerade Jan Björklund borde ha lätt att ta till sig. Men icke. Inte heller den forskning som pekar mot att tidigare betyg saknar den förträfflighet som Björklund och hans allianskollegor förfäktar tar man till sig. Betyg i årskurs fyra ska det bli. Och med stöd av Sverigedemokraterna lär det nog också bli verklighet.
Folkpartiets skolpolitiska talesperson, Christer Nylander, avfärdar de negativa remissvaren med att de främst tar sin utgångspunkt i att man vill se en utvärdering av införandet av betygen i årskurs sex. Det blir nästan komiskt. Betyg, som inte handlar om något annat än utvärdering av resultat, är bra. Men utvärderingar av resultaten när det gäller betygen i årskurs sex är inte nödvändigt. Den folkpartistiska hållningen verkar vara att betygsättning av de egna reformerna inte är intressant.
Men hur rimmar detta med talet om att det är viktigt med tidiga signaler till hemmet om elevernas resultat? Är det inte lika viktigt med tidiga rapporter till betygreformens ”föräldrar” om hur reformen utvecklas? Uppenbarligen inte. Men det är kanske som med elevernas kunskapsresultat att såväl elev, lärare och föräldrar har en hög medvetandegrad kring hur eleven ligger till även utan betyg. Christer Nylander och Jan Björklund kanske inte vill få bekräftat den känsla de har kring sin tidigare betygsreform eftersom detta kanske skulle tala mot genomförandet av än tidigare betyg. Man vill inte få det dåliga resultatet på pränt i ett ”betygsdokument”.
Visst vore det klädsamt om alliansen, med Folkpartiet i spetsen, tog till sig remissinstansernas vädjan om en utvärdering av den tidigare betygsreformen innan man beslutar om ett införande av betyg i årskurs fyra 2014. Skulle utvärderingen visa att reformen är en framgång för de rödgröna en möjlighet att tänka om, och skulle det visa sig att reformen saknar positiv påverkan på elevernas resultatutveckling så får alliansen och SD en möjlighet att tänka om.
Samtal om det svenska betygssystemet utformning skulle sedan kunna föras mellan regeringen och alliansen. Ett fortsatt skyttegravskrig kring betygssystemet är inget som gagnar svensk skola. Just nu är positionerna låsta i och med utbildningsminister Gustav Fridolins besked om att han inte tänker bereda frågan om tidigare betyg och alliansens fortsatta kamp för tidigare betyg. Båda parter måste svälja prestigen och sätta sig ner i konstruktiva och framåtsyftande samtal. Sveriges elever och lärare förtjänar långt mer än den nivå på den svenska skoldebatten som nu råder. Lyckas man inte bryta dödläget kan betyget inte bli annat än ett rungande IG.