Dags att satsa på kvalitén i skolan
Utbildningsminister Jan Björklund presenterade i går regeringens förslag om att införa en yrkeslegitimation för landets lärare och förskollärare från och med den första juli 2012. Detta är ett mycket välkommet initiativ för att kvalitetssäkra den svenska skolan.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén välkomnar förslaget om att införa en yrkeslegitimation för landets lärare och förskollärare.
Foto: Foto: Johanna Hanno
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att införa en yrkeslegitimation för lärare och förskollärare är ett viktigt första steg. Det är en självklarhet att undervisningen i svenska skolor ska skötas av kompetenta och behöriga lärare. Det måste ses som en trygghet för eleverna att de vet att deras lärare har en adekvat utbildning och att de efter ett års introduktion med mentor godkänts och då erhållit yrkeslegitimation. Att 20 procent av de som undervisar i dag i våra skolor är obehöriga måste ses som ett misslyckande. Det är därför positivt att det fastställs att det kommer att krävas en lärarlegitimation för att kunna få fast anställning som lärare och få sätta betyg.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger i en kommentar angående yrkeslegitimation för lärare: "Den stärker skolans kvalitet. Det här, tillsammans med starkare behörighetskrav, stärker även läraryrket som profession."
Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Marie Granlund välkomnar också förslaget på införande av yrkeslegitimation och säger i en kommentar: "Det är jättebra. Undervisningen kvalitetssäkras för varje elev. Det här var ett arbete som vi förberedde, detta att bara behöriga lärare får sätta betyg, och även legitimationen, så jag välkomnar detta."
Goda resultat i skolan kräver duktiga och engagerade lärare som förmår entusiasmera eleverna till att söka kunskap och utvecklas som människor. De här lärarna möter varje dag elever med höga förväntningar och krav, och de lyckas lära barnen att läsa, skriva och räkna, får dem att upptäcka världen, ger dem möjligheter att erövra kunskaper i nya språk och stimulerar barnen att uttrycka sig kreativt och konstnärligt. Men för detta krävs att de får förutsättningar som gör att de kan utföra sitt arbete på bästa sätt.
För det krävs både resurser och förståelse för hur man kan skapa goda lärmiljöer för barn och ungdomar. Ska svensk skola kunna lyckas med sitt kunskapsuppdrag måste något hända som ger lärarna reell möjlighet att fullgöra sitt uppdrag.
Är då svaret på frågorna kring skolans framtida utveckling en hårdare reglering av lärares arbetstid såsom Sveriges kommuner och landsting (SKL) önskar? Naturligtvis inte. Problemen med kvaliteten i skolan sitter inte i om lärarna utför sitt för- och efterarbete på skolan eller i hemmet, om det görs innan klockan är 17.00 eller efteråt. Nej, detta är en pseudodebatt som SKL för, och som på intet vis gagnar kvalitetsutvecklingen i de svenska skolorna.
SKL måste ta sitt förnuft till fånga och i stället fokusera på de frågor som avgör vilka resultat som svenska elever uppnår. Det handlar om att låta lärare vara lärare i stället för administratörer, om att ge stöd till de elever som behöver extra stöd, satsa på fortbildning av lärare, att se till att lärarutbildningen håller en hög kvalitet men framförallt handlar det om att höja läraryrkets status så att de som söker sig till läraryrket har de bästa förutsättningarna att bli de bästa pedagogerna.
SKL:s fixering vid lärarnas arbetstid riskerar att i stället skrämma folk från att välja läraryrket. Så vill SKL värna om goda resultat i den svenska skolan så måste man tänka om - och det genast!