Jag minns alla mina lärare, de kom att ha en stor inverkan på mig. Jag minns de som uppmuntrade, de som tillrättavisade och jag minns de som med stor entusiasm lärde mig och mina skolkamrater om samhället, världen, naturen och, i förlängningen, om livet. Nu uppdagas det att Piteå kommun har en hög snittålder på sina lärare vilket innebär att det inom en överskådlig framtid kommer att bli brist på lärare om inga åtgärder vidtas. Vidare är det sedan tidigare känt att de övriga tre kommuner i Piteå älvdal dras med samma svårigheter vilket kommer att drabba regionens barn.
Likt andra yrken där man arbetar med människor drivs många av dem som söker sig till läraryrket av att hjälpa, förbättra och utveckla. Men det är kämpigt att jobba i skolan. Många som tidigare avundsjukt sneglar på ferietjänster med långa sommarlov har efter larm om brister i arbetsmiljö börjat tänka om. Sjukskrivningar är vanliga och många behöriga lärare väljer att lämna yrket till fördel för annat arbete. Fler lärare och elevassistenter, mindre klasser ökade resurser till elevhälsan behövs för att kunna locka och behålla personal.
Utbildningen för att bli ämneslärare är mellan nio till elva terminer så de som söker behöver ta sig en rejäl funderare. Därtill är den inte likadant upplagd runtom i landet så att byta lärosäte vid flytt är mycket svårt. De flesta påbörjar högskolestudier i en tid då livet händer. Kanske träffar man en partner eller av annan anledning vill flytta på sig. Många påbörjar studier men kommer inte i mål. Fler måste kunna bli klara, trots livets förgängligheter så att standardisera den skulle kunna få positiv effekt på antalet som examinerar sig.
Men det finns andra vägar. I flera delar av landet erbjuds kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) där den som har utbildning sedan tidigare kan komplettera den och ta ett snabbspår in i yrket. Idag finns även arbetsintegrerad lärarutbildning där man både arbetar och studerar som både erbjuder nyttig praktisk kunskap och som lockar in dem som skräms av de mångåriga universitetsstudierna.
Kompetensförsörjningen i norr ses som den nationella angelägenhet den faktiskt är. I ett par kommuner går man redan idag steget längre och erbjuder avskrivningar av studielånet för den som åtar sig att arbeta hos dem efter genomförda studier. De som flyttar ifrån för studier får goda incitament att återvända hem och att den som initierar en lärarutbildning tjänar på att flytta till en kommun där behovet är stort. Denna modell borde rimligtvis bekostas av staten då hela Sverige behöver ett levande norr. När industrin nu blomstrar talar alla sig varma om arbetstillfällen men vem ska vilja flytta hit och arbeta om skolorna är dåliga?
Att skolan och skolgången är viktig tycker de flesta. Visst kan vissa skoja och oja sig över att man inte lär sig om teori och praktik som underlättar vardagen men faktum kvarstår att den i många fall utvecklar och utmanar. De som inte kommer från akademikerhem får en inblick och en inbjudan till teorins värld och den som växer upp bortskämd behöver också lära sig att rå om hemmet på hemkunskapen. Musik- och idrottsundervisning blir för många ett första möte med en ny värld och kan, utöver att förädla för den redan kunnige, förändra och frälsa den nyintroducerade. Skolan öppnar dörrar och erbjuder möjligheter. Det börjar i skolan så låt oss börja där.