Inom de närmsta veckorna kommer Socialdemokratiska partiet på kommunal nivå fastställa sina listor inför kommande val, valberedningarna har ett tungt och ansvarfullt uppdrag att svara upp mot de kriterier som ställer som krav och vad man tror kommer kunna gå hem hos väljarna. För utan väljarnas stöd kommer inga platser att tillsättas.
Förhoppningsvis har valberedningen i Piteå tagit med sig valanalys, utvärderat innevarande mandatperiod och intervjuat dem som idag vill ta plats i politiken i Piteå. Vad det landat i och hur de resonerat kommer att presenteras på de möte som fastställer Socialdemokraternas lista den 20:e februari.
Kritiken mot partiet har handlat om svågerpolitik, att man uppfattats som maktfullkomliga, att Socialdemokratin glömt landsbygdens utveckling och att alla resurser läggs i stan. Den kritiken har också funnits internt och det fanns i rådslagsarbetet som partiet genomförde efter valet 2014 en bred enighet att ändra på detta. MEN, när det till syvende och sist kommer till att ta konsekvenserna och byta tankesätt är det inte lika lätt. Alla som försökt ändra en egen vana, eller föreslagit en ändring i en familjetradition vet hur stökigt det kan bli. Helt plötsligt finns 100 skäl att göra som man alltid gjort.
En del ägnar sig åt att leta syndabockar, men tyvärr tror jag inte att vi löser problemet med att väga och mäta kvaliteter hos enskilda personer. Även om jag som varit ordförande för partiet i Piteå är den första att säga att ordförande och styrelsen aldrig kan skjuta ifrån sig ansvaret. Det är regel nummer 1 i politiken. Så nu är frågan: Kan Socialdemokratin möta kritiken med en ny lista?
Precis som de flesta frivilligorganisationer har Socialdemokratin organisatoriskt tappat sina kapillärer. Förr fanns en S-förening i varje by, dess medlemmar var både aktiva i S-föreningen och i andra föreningar. Man förde både upp problem som fanns till den politiska dagordningen och tog också tillbaka lösningarna. Inte alltid älskade, men det fanns därmed en tilltro till och en förståelse att det gick att påverka politiken. När vi sedan gick till val kunde man komma ut med ”valfläsket” (ja här har vi ju rent fysiskt bjudit på fläsk och palt) vart fjärde år. Det systemet har slutat fungera i och med allt svagare föreningar.
Hur ska den här närvaron och mötet uppstå? Det är jag garanterat fel person att svara på, jag har i alla fall inte som ordförande lyckats få med partiet dit. Men jag är fortfarande fast övertygad att den som tror att problemet ligger hos enskilda personer, anställda, förtroendevalda eller tjänstemän i kommunhuset har hoppat i galen tunna. Centralt har partiordförande varit tydlig med att Socialdemokratin under hennes ledning ska säga som det är och göra det som krävs, och jag kan efter flera års nära arbete intyga att hon är precis så autentisk och rak som hon verkar.
Kommer Socialdemokraterna i Piteå välja en lista som ger inflytande de kommande fyra åren?
Det har väljarna kvar att bestämma sig om. En lärdom vi skulle kunna dra nytta av från de länder där Socialdemokraterna nu leder, är den att väljarna inte främst kommer tacka för den tid som varit utan kommer att välja dem som de tror i framtiden kommer lösa de samhällsproblem som väljarna ser.
För att citera ikonen Lady Gaga:
”You listen to music because you want tom dream” Lite samma med politik faktiskt -vi lyssnar på den politik som kan få oss att drömma om något bättre.