På onsdag är det dags för omröstning kring statsbudgeten i den svenska riksdagen. Samarbetsregeringen riskerar då att åka på stryk om Sverigedemokraterna gör allvar av sina hot om att stödja de borgerliga partiernas gemensamma budgetförslag. I en intervju kommenterade Sverigedemokraternas ledamot i finansutskottet, Oscars Sjöstedt, läget genom att klargöra att SD:s ställningstagande kommer att bygga på hur man ser i regeringsfrågan.
Oscar Sjöstedt bortser från en viktig förutsättning för sitt resonemang. Sverigedemokraternas vågmästarposition bygger på att det borgerliga blocket ger SD den makten. De fyra borgerliga partierna har nämligen hela makten att avgöra hur det går i budgetomröstningen på onsdag. Den makten ligger de facto inte i SD:s händer. Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna måste ta sig en ordentlig funderare över om de verkligen vill kasta ut Sverige i en regeringskris och ett extra val i början av nästa år med all den osäkerhet som detta skulle innebära för svensk ekonomi och svensk tillväxt.
Ett extra val, orsakat av att de fyra borgerliga partierna med stöd av SD fällt regeringen i budgetomröstningen, riskerar vidare att bli ett slag i luften och skulle troligtvis inte lösa den svåra parlamentariska situation som råder. Enligt SCB:s stora partisympatiundersökning som genomförs två gånger per år, och där novembermätningen publicerades igår, skulle det parlamentariska läget bli detsamma idag som det blev efter valet i september.
Enligt svaren från de 5072 personer som intervjuats av SCB om sina partisympatier så skulle Socialdemokraterna och Miljöpartiet få stöd av 148 riksdagsledamöter medan Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet skulle få stöd av 134 ledamöter. Kristdemokraterna skulle hamna utanför riksdagen. De tre rödgröna partierna skulle samla ett starkare stöd än idag, 169 ledamöter gentemot 159 idag, med det skulle fortfarande saknas sex mandat för egen majoritet. Sverigedemokraterna skulle omigen bli vågmästare. Oavsett om KD skulle komma in eller inte skulle det rödgröna blocket bli största block.
Men vid ett extraval finns en rad osäkerhetsfaktorer som spelar in. En sådan är de olika partiernas förmåga att mobilisera sina väljare en gång till så snart efter höstens val. Osäkerheten kring effekterna av ett extraval förstärks av att Moderaterna står utan formell partiledare och av Jimmie Åkessons frånvaro. Sedan vet man inte heller vilken roll den ökning av politikerföraktet, som hela budgetcirkusen medför, skulle påverka valutgången vid ett extraval.
Värt att notera utifrån SCB:s partisympatiundersökning för november är att de båda regeringspartierna går framåt jämfört med valresultatet i september. Det är ju annars inte den bild som andra opinionsundersökningar förmedlat. Men förändringarna ligger på marginalen. Det är bara att konstatera att SCB:s undersökning pekar mot att opinionsläget är stabilt – men att det parlamentariska läget fortfarande skulle bli svårt om det vore val just nu.
Rättelse 2014-12-02 kl. 14:43:På grund av ett skrivfel var antaler riksdagsmandat för de rödgröna partierna i nuvarande riksdag felaktigt. Rätt antal ska vara 159, inte 149 som tidigare angavs i texten. /BUF