Zlatan grejar det, men de andra då?
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den dödförklarade svenska modellen stod rycken.
Under den borgerliga alliansregeringen, ledd av moderaten Fredrik Reinfeldt, har hushållens köpkraft vänt nedåt. Löneökningar och skattesänkningarna till trots blir det minus i plånboken när inflationen tar fart med höjda priser och räntor. Oljepriset och den dyrare maten rår inte regeringen över, men däremot den ekonomiska politiken.
I den disciplinen har regeringen å ena sidan satsat på sänkta ersättningar från socialförsäkringarna, höjda avgifter och skatter som främst slår mot dem med svagaste ekonomin, å andra sidan sänkta skatter som ger mest åt dem som har mest och eldar på inflationen med effekter som drabbar alla oavsett betalningsförmåga.
Combolan har ägnat sig åt att räkna på bolåneräntans betydelse för hushållsekonomin och då tittat på en aktuell person, fotbollshjälten Zlatan Ibrahimovic, och hans villa. För två år sedan köpte han Malmös, genom tiderna, dyraste hus för ungefär 25 miljoner kronor. Om han då belånat hela huset skulle hans räntekostnad på två år ha stigit med 45 000 kronor i månaden eller 540 000 kronor om året.
Troligen lånade Zlatan Ibrahimovic inte alla 25 miljonerna, men även om så vore fallet behöver han inte ligga sömnlös om natten i oro över boräntan. Han är inte bara etta på fotbollsplanen, han innehar också positionen som ohotad etta i svenska proffslöneligan, nyligen erbjuden ett femårskontrakt med 10 miljoner kronor i månadslön. Detta enligt Dagens Industri som i sin tur citerar italienska tidningar.
Nej, det är mot vanliga småhusägare och låntagare räntehöjningarna slår hårdast. En familj med rörligt villalån på en miljon kronor får i dagsläget betala 21 600 kronor mer i ränta om året än för två år sedan, enligt Combolans beräkningar. Det motsvarar en räntehöjning över två procent.
Riksbanken flaggar för ytterligare räntehöjningar, statsminister Fredrik Reinfeldt flaggar för ytterligare skattesänkningar, Arbetsförmedlingen flaggar för minskad sysselsättning, inflationen stiger och LO-förbunden funderar på att säga upp löneavtalen i förtid. Efter tolv års lugn är det oro i ekonomin.
Från Svensk dagligvaruhandel är beskedet att höjda matpriser inte förändrat våra konsumtionsvanor. Vi unnar oss som förr. Från Statistiska Centralbyrån, SCB, och SEB kommer andra signaler. Vi köper allt mindre och därför sjunker BNP-tillväxten. Hushållens köplust första kvartalet i år var den svagaste på tre år.
Det är inte bara lusten som saknas. Pengarna vill inte räcka till. "Sannolikt tar hushållen från sina besparingar för att hålla uppe konsumtionen", tror SEB:s privatekonom Gunilla Nyström, SEB.
Dem är det trots allt inte mest synd om, de som har en buffert att ta av. De är de andra det är synd om. De som redan lever på och under marginalen, och tvingas sänka sin levnadsstandard ytterligare ett snäpp. De har ingen spargris att slakta till midsommarfirandet.