Xenofober - men inte främlingsfientliga
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
För det första. Mycket i den förda svenska invandringspolitiken har varit vedervärdigt. Politikerna har misslyckats med att sätta ner foten och bestämma ett
regelverk för vem som får komma till Sverige och vilka principer som gäller. Alla är förbannade, såväl vi som vill ha generösare regler som de som vill vara mer strikta.
För det andra är det alltför förenklat att säga att SD är främlingsfientliga. I partiet finns förvisso fler rasister än löss i en gammal trossbotten. Men huvudpoängen med Sverigedemokraternas utveckling är att de gått från att gnälla på invandrarna som befolkningsgrupp till att kräva av alla som kommer hit att de accepterar svenska traditioner.
Därmed ändras fokus från främlingsfientlighet till fientlighet mot det främmande. Och det finns ett mycket bra ord för detta - nämligen "xenofobi". Det ordet går att tolka lite bredare än att det ska handla enbart om en manisk rädsla för folk man inte känner igen. I xenofobi kan också ingå en gammal kulturkonservativ skepsis mot allt
utländskt, som politiska ideer, traditioner, konsumtionsvaror, maträtter och allt vad det nu är som de hittat på i grannbyn.
Den fobi som SD har handlar således om en oro över att det som inte är genuint svenskt ska smitta ner vår kultur och våra traditioner. En renlärig Sverigedemokrat skulle således i princip kunna skriva under på att hela Långtbortistan får flytta till Sverige om de vill. Men det kräver att de lämnar sina barn att supa sig redlösa på byns kvarterslokal, lär sig köra snöskoter och sjunga Små Grodorna på midsommarafton.
Främlingen är välkommen om han eller hon inte beter sig främmande. Och det är en annan hållning än att peka ut vissa raser och befolkningsgrupper som icke välkomna till Sverige. Vad de tycks mena är att det ska finnas en uppsättning av regler och traditioner som måste accepteras för att medlemskapet i klubben Sverige ska godkännas.
Folkpartiets krav på svenska språkkunskaper för medborgarskap är ett liknande förslag. Vad SD egentligen gör är att de utvidgar katalogen av krav som ska ställas på den som vill bli svensk. Till en del tycker jag att en sådan kravkatalog kan vara på sin plats.
Det går att upprätta ett kontrakt, där det klart framgår vad som är rättigheter och skyldigheter i Sverige. Och där det är möjligt att införa ett slags "medlemskap på försök" som delas ut generöst till alla som vill komma hit att pröva lyckan, men där det sker en strikt gallring bland dem som sedan blir utvalda.
Hellre det än att slänga ut folk innan de fått en chans att visa vad de går för.