Volvos värde varar inte längre
Ödestimmen närmare sig i allt snabbare takt för Volvo Personvagnar och Saab Automobile. Kongressen i USA ska de närmaste veckorna ta ställning till om man ska stödja de tre stora biltillverkarna i USA, där Ford och General , där Ford äger Volvo PV och GM styr Saabs personbilstillverkning.
Näringsminister Maud Olofssons absoluta nej till alla former av stöd till svensk fordonsindustri är märklig. Utan stöd och tydliga initiativ riskeras 10 000-tals jobb.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Positivt är att kongressen redan uttalat att de stora personbilstillverkarna i USA inte ska hamna i konkursläge. Staten ska gå in för att skapa ekonomisk stabilitet. Frågan är bara hur ett sådant räddningsprogram kommer att se ut och hur det kommer att påverka personbilstillverkningen i Sverige.
Klart är att om personbilstillverkarna Volvo och Saab ska över-leva handlar det om att få nya, och dessutom ekonomiskt starka ägare.
Bilförsäljningen rasar i hela världen och företagens förluster ökar.
Mot den bakgrunden är det besvärande för den borgerliga rege-ringen att man sitter med armarna i kors. Passiviteten inför den kris för svensk fordonsindustri, som för var dag tycks bli djupare, är beklämmande och märklig. Näringsminister Maud Olofsson, c, står fortfarande tomhänt för att möta krisen inom svensk fordonsindustri.
Hon tycks tro på under, att allt klarar sig på egen hand, men om Volvo och Saab tvingas lägga ner sin verksamhet drabbas hela det svenska samhället. Det är inte bara att spetskompetens försvinner med otaliga jobb från tillverkning till forskning och utveckling utan också vid alla de företag som är underleverantörer. 10 000-tals jobb hotas, enligt vissa handlar det i värsta fall om cirka 100 000 arbetstillfällen om alla underleverantörer räknas in. Detta i en brinnande lågkonjunktur.
En opinionsundersökning som fackförbundet Sveriges ingenjörer låtit utföra visar att närmare 70 procent av svenskarna vill att staten går in som tillfällig ägare för att rädda fordonsindustrin. Staten är knappast en bra ägare av biltillverkning, men man kan ställa upp med lån och annan support.
Nu talar Maud Olofsson om satsningar på forskning och utveckling inom fordonsindustrin som ska komma igång någon gång under nästa år och då i bästa fall ger resultat om ett eller annat decennium, men programmet handlar om låga 450 miljoner kronor. Vad och vilka blir hjälpta av detta? Forskare och utvecklare eller de bilbyggare som nu varslats?
Mona Sahlin har rätt i det hon sagt: "Tror vi att Saab och Volvo är så pass moderna och kan överleva och kan tillverka bra och miljömässigt justa bilar, ja då handlar det om att se om staten bör vara med och gå in som ägare tillfälligt, tills den här krisen vänder."
Men från såväl statsminister Fredrik Reinfeldt som näringsminister Maud Olofsson har det varit ett blankt nej till statlig inblandning, men något samhällsansvar måste en regering ha. Alliansen är en regering för hela Sverige. Drabbas vår högkompetenta fordonsindustri av kraftiga nedskärningar, eller av hotet av fullständig avveckling får detta spridnings-
effekter till all industriell verksamhet i vårt land.
Sedan menar alla experter att världens bilindustri i första hand beror på överproduktion och låg efterfrågan. De bilar som tillverkas är helt enkelt inte anpassade till de krav som kunderna ställer om bränslesnålhet och miljöanpassning. Då gäller att nischa in sig på lågenergiförbrukande bruksbilar med tydlig miljöprofil. Om inte är loppet kört både för Volvo och Saab.
Små biltillverkare som Volvo och Saab borde ha goda möjligheter att utveckla en sådan profil. I viss mån är man redan på god väg. Därför gäller det att klara dagens lågkonjunktur , att överleva. Då kan staten var en part i en helhetslösning för att klara en industri som trots allt har en framtid.