Visst går det att skapa jobb
JOBBEN. Ingen naturlag säger att privata jobb måste komma före jobb i offentliga sektorn. De två lever av och med varandra. I vårbudgeten görs det också satsningar mot arbetslösheten, men det finns utrymme för mer. Överskottet i statens finanser är stort och pengar gör störst nytta när de sätts i arbete.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Socialdemokraten Berit Rollen, tidigare generaldirektör för Arbetsmarknadsstyrelsen, framhåller i debattartikel i Svenska Dagbladet, äldreomsorgen som en framtidsmarknad, en ny stor bransch för Sverige både på hemmaplan och på exportsidan.
Nya tekniska hjälpmedel utvecklas i snabb takt, liksom nya boendeformer och gedigna kunskaper om vård och omsorg finns här redan. Något som bland annat japanerna upptäckt. Intresset från Japan kan mätas i att de köper 15 000 hotellnätter per år i Stockholm för att studera svensk välfärd. Sverige borde slå mynt av kunnandet och inte bara gratis stå till tjänst med det. Här finns det absolut en marknad för nya jobb.
För ett år sedan ville Berit Rollen inrätta en permanent kompletterande arbetsmarknad betald med skattemedel. Hon tänkte sig så där en 200 000 arbetstillfällen för unga och invandrare som aldrig kommit in i jobb, arbetslösa och sjukskrivna som behöver snabb rehabilitering och för förtidspensionerade. En arbetsmarknad där människor kan gå ut och in i väntan på ett annat ordinarie arbete, men också en marknad för dem som aldrig kommer att få ett reguljärt jobb. De medborgarna finns också och det är samhällets ansvar att se till allas bästa. Alla behöver känna att de har en uppgift att fylla, ett arbete att gå till, uppleva social gemenskap. Inkomst ska vi alla ha så vi kan försörja oss, men arbetet betyder så oerhört mycket mer än lönen.
Rollens förslag tangerar väl sådant som kallas "vänsterflum". Tanken är dock god och det är lätt att känna igen den Rollènska ideen i regeringens, vänsterpartiets och miljöpartiets plusjobb. Det blev 20 000 istället för 200 000 och under begränsad tid, till en mycket begränsad grupp på arbetsmarknaden.
Att staten ska tillhandahålla en så pass stor, helt skattefinansierad arbetsmarknad är kanske en utopi, men, som sagt, tanken är god och utslaget per kommun och landsting handlar det om cirka 600 arbetstillfällen. Människor far så oerhört illa av utanförskapet som arbetslösheten innebär. Och hur som helst är det avsevärt bättre att skattevägen kapa tröskeln för unga människors inträde på arbetsmarknaden än att trixa bort deras trygghet som anställda.
Plusjobben har inte varit helt enkla att placera ut. Och det är inte konstigt. Facket reagerar när ordinarie anställda blir överflödiga eller måste gå för att klara kommunens eller landstingets sparbeting, samtidigt som plusjobbare tas in. Låt det vara slut med sparandet inom offentliga sektorn. Personalen kommer att behövas när pensionsavgångarna sätter in på allvar och då är det väl bra om den också är i fas med utvecklingen inom yrket.
Sverige har råd och folk lär ändå inte trampa varandra i hälarna precis. De kostar mer att ha människor i arbete än att göra dem arbetslösa. På pappret. I verkligheten är det inte så. Arbete ger högre inkomst än a-kassa, men det blir någonting uträttat för pengarna, och med ökad inkomst följer ökad köpkraft och ökade skatteintäkter och när fler delar på arbetet håller sig personalen friskare och kostnaden för sjukskrivningarna sjunker.