Vilka jobb har Littorin i bakfickan?
KRIS. Tiotusentals människor kommer att gå från arbete till arbetslöshet och en försvagad a-kassa. Tiotusentals människor kommer att gå från sjukpenning till - ja, vad - socialbidrag? Regeringen verkar lomhörd för problemen och kör sitt mantra: "Vi håller arbetslinjen".
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Större delen, närmare 30 000, av dem som drabbas av regeringens åtstramade sjukförsäkring kan redan till jul få det obehagliga beskedet att sjukpenningen dras in vid årsskiftet, skriver LO-tidningen.
Utförsäkringen är ett led i den borgerliga alliansregeringens arbetslinje, som bygger på att människor hellre går sjukskrivna och arbetslösa än arbetar och bidrar till det egna och landets välstånd.
Deras arbetsförmåga ska prövas mot alla arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Och det är ett mycket vitt begrepp, förklarar Jonas Krantz, områdeschef vid Försäkringskassan, i LO-tidningen.
Hur vitt begreppet än är förefaller det tämligen omöjligt att hitta jobb åt tiotusentals sjukskrivna. Även under brinnande högkonjunktur jagade arbetsgivarna "superarbetskraften". På den arbetsmarknad de sjukskrivna skickas ut dyker konjunkturen och där ska de konkurrera med "superarbetskraften" vars insatser inte längre behövs.
Varslen om uppsägningar duggar tätt. Norrbotten har hittills klarat sig hyggligt, men arbetslösheten och varslen ökar också här (PT 13/11) och Piteå toppar ligan. Kommunens industriföretag är trots allt optimistiska, överoptimistiska befarar David Jones företagsanalytiker på Norrlandsfonden. Optimismen är ändå positiv. Inställningen är inte betydelselös.
Oavsett vad pekar alla prognoser på att arbetslösheten kommer att skjuta rejält i höjden. LO-ekonomerna och Konjunkturinstitutet, KI, räknar med nästan nolltillväxt och en arbetslöshet som närmar sig åtta procent 2010. Siffror Sverige aldrig haft sedan 1990-talets värsta krisår. Över hundratusen personer beräknas få gå från lön med jobbskatteavdrag till en försämrad a-kassa och högre skatt.
I det här läget föreslår socialdemokraterna ett akut stimulanspaket på 12 miljarder kronor, däribland mer pengar till kommunerna, återinförande av rot-avdraget (renovering, om- och tillbyggnad), höjt bostadstillägg till pensionärerna och ett extra barnbidrag i december. Till dem som argumenterar för mer pengar till barnfamiljerna hör också förre TCO-ekonomen Roland Spånt.
LO kräver höjt tak i a-kassan så att åtminstone 80 procent får de 80 procent av lönen de ska ha. I dagsläget är det bara 30 procent som når den nivån. Den försämrade a-kassan ger som mest 18 700 kronor eller 10 682 kronor netto för den som exempelvis bor i Piteå och skattar efter tabell 33.
Det är inte ens 80 procent netto för någon, eftersom skatten höjs för den som blir arbetslös.
Över en halv miljon står utan skydd om de blir arbetslösa. De har lämnat a-kassan och därtill är det många som aldrig anslutit sig. Alla har angett samma skäl: det kostar för mycket och många är osäkra om de nya reglerna överhuvudtaget ger dem någon ersättning, rapporterar a-kassornas samorganisation.
Inte ens borgerliga riksdagspolitiker tror längre på sin regering och dess budget. Från såväl folkpartiet som centern och moderater kommer krav på extra åtgärder för att stimulera ekonomin.
Statsminister Fredrik Reinfeldt ställer sig kallsinnig och upprepar att budgeten är ett "superpaket" med stora skattesänkningar och infrastruktursatsningar som ska få fart på ekonomin. Men skattesänkningar får ju bara de som har jobb och dom blir allt färre. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin avvisar kraven på höjt tak i a-kassan och hänvisar till att för den här regeringen är det arbetslinjen som gäller.
Frågan är hur regeringen tänker hålla liv i arbetslinjen? Vad har Littorin i bakfickan? Tänker regeringen starta en massa jobb?
"Vi lämnar ingen i sticket", lovar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Han och hans regeringskolleger har en del att bevisa.