Vem orkar jobba efter 65?
ARBETSLIV. Det nya pensionssystemet bygger på att vi ska jobba högt upp i åldern. Det gör också regeringens skatte- och socialpolitik. Men för många hjälper varken morot eller piska. Utslitna tvingas de lämna arbetslivet långt före 65-årsdagen och det står dem dyrt. Återstoden av livet.
Servicearbete och fabriksarbete slår hårt mot både kvinnor och män. Utslitna kan de tvingas lämna arbetslivet tio, elva år före 65-årsdagen. Det kostar.
Foto: MIKAEL LJUNGSTR…M/SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den borgerliga alliansregeringens skattepolitik har samma upplägg; fortsätt jobba efter fyllda 65 så får också du del av jobbskatteavdraget. Både det nya pensionssystemet och regeringens skatte- och socialpolitik premierar den som jobbar länge och straffar den som lämnar arbetslivet i förtid. När regeringens nya, tuffare sjukskrivningsregler slår till beräknas tusentals tvingas överleva på socialbidrag.
Varken de som utformat och beslutat om pensionssystemet som ersatte ATP eller alliansregeringens skatte- och socialpolitiska arkitekter förefaller ha ägnat arbetslivets olika villkor en enda liten tanke. Eller också struntar såväl tjänstemännen som politikerna i konsekvenserna av de förslag som läggs och de beslut som tas.
Det sistnämnda är det mest troliga. Förklaringen kan vara att högre ämbetsmän (däribland statssekreterare, utredare och politiskt sakkunniga) och toppolitiker lever i en värld där bättre villkor gäller och saknar förmåga att sätta sig in i hur arbetslivet gestaltar sig för exempelvis maskinrengörare, handpaketerare av bröd och kakor, köks- och restaurangbiträden och städare.
Forskare vid Arbetslivsinstitutet, snabbt nedlagt av den borgerliga alliansregeringen, hann utreda olika yrkesgruppers verkliga pensionsålder och hittade dramatiska skillnader, beroende på arbetets villkor. Utredningen har presenterats i både Du & Jobbet och i LO-tidningen.
Kvinnliga servicearbetare och fabriksarbetare försvinner tidigast från arbetslivet, upp till drygt elva år före 65-årsdagen, medan manliga högre ämbetsmän och politiker i snitt står loppet ut så när som på fem månader.
Överhuvudtaget är skillnaden i verklig pensionsålder gapande stor mellan å ena sidan arbetare och å andra sidan akademiker och tjänstemän. Sämst till hamnar kvinnorna.
Alla som försvinner i förtid från arbetslivet avgår inte med förtidspension, de avgår med döden. Låg lön, monotont, stressigt och fysiskt belastande arbete går hand i hand med ohälsa och förtidig död. De som får uppleva pensionsdagen blir varse att inte bara hälsan försvann, det gjorde pensionen också. Det kan handla om så mycket som tjugo procents sänkning. Tusenlappar mindre varje månad, livet ut.
Människorna i de här yrkena kan inte förmås att arbeta mer eller längre, vare sig med morötter eller piska. De lämnar inte arbetslivet för att de är lata och önskar bli bidragsförsörjda, de går därför att de är utslitna och inte orkar mer. När riksdag och regering då ekonomiskt premierar dem som orkar och ekonomiskt bestraffar dem som inte orkar agerar politikerna både svekfullt och ansvarslöst och skapar än större orättvisor mellan olika grupper.
Arbetsmiljön har tagit stryk under flera år. Effektivisering, rationalisering, hårdslimmad arbetsstyrka har tagit över. Största möjliga produktion till minsta, möjliga kostnad. Det bär sig en tid, men inte i längden. Lönsamt i längden är det däremot att satsa på de anställda och på arbetsmiljön.
Rättvisa, bra ergonomi, smart teknik, jämställdhet, utbildning, lagarbete, inflytandet, dialog och "det goda arbetet" är nio nycklar till framgångsrika arbetsplatser, visar studier publicerade i tidningen Du & Jobbet. Till det kan läggas fler anställda, kortare arbetstid och bättre tillvaratagande av de äldres kompetens.
I längden är det vare sig samhällsekonomiskt eller företagsekonomiskt att se människan som en förbrukningsvara som, när hon gjort sitt på ett jobb kan, åtminstone delvis, återvinnas på ett annat, någonstans i Sverige.