Vem får tjäna på vindkraften?
NATURTILLGÅNGAR På DN:s ledarsida kunde man igår, torsdag, läsa Malin Siwes utgjutelser över kommunala utpressargäng, framförallt norrlänningar, som med hjälp av det kommunala vetot försöker roffa åt sig pengar från de företag som vill bygga ut vindkraften. Siwe verkar anse att norrlänningen än en gång ska stå med mössan i hand och se vinsterna från naturtillgångarna landa i någon annans plånbok.
DN:s ledarskribent Malin Siwe ser de norrländska kommunernas försök att få ut pengar i samband med vindkraftsetableringar, exempelvis som på Uljabuoda i Arjeplog, som omoraliska.
Foto: Bertil Sundqvist/NiN
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Men de processerna förekommer. Elföretagen får veta att folk har svårt att acceptera byggena, och då måste ju kommunen säga nej. Men om företagen skulle sätta av en halv procent av omsättningen till föreningar på orten så kan nog folk ändra sig.
Denna utpressning är lite obehaglig att ägna sig åt. Så nu kräver kommunerna i Jämtland, liksom tio i Västerbotten, att regeringen ska lagstifta om att minst en procent av bruttoomsättningen från vindmöllor ska gå till bygden på ett eller annat sätt."
Malin Siwes ord talar för sig själva. Hon anser det omoraliskt av kommunala företrädare, och då framförallt norrländska kommunalpolitiker, att försöka se till att dra resurser till den egna kommunen. Hon betraktar dessa försök att kapitalisera de egna naturtillgångarna som en förlängning på den norrländska klagovisan om kompensationen för malmen, vattenkraften och skogen som tagits ifrån dem. Detta är inget annat uttryck för ett närmast feodalt tänkande. Vi norrlänningar ska vara glada för att Storsverige i sin nåd vill exploatera våra bygder och vi ska vackert stå med mössan och ödmjukt buga inför överheten.
Det är lite fascinerande att läsa DN:s ledarsida och ta del av deras syn på Norrland. Ena gången så angriper man Norrland för att vara bidragstörstande och passiva, för att nästa gång klanka ner på norrlandskommunerna och dess företrädare när man nu agerar och försöker förstärka de egna inkomsterna. Det verkar som om Malin Siwe är av den uppfattningen att norrlänningar alltid gör fel.
Som intäkt för sin uppfattning drar Siwe fram det faktum att vindkraftssatsningar pågår i hela landet, men att det endast är norrländska kommuner som reser krav på ersättning. Det är beviset på den norrländska dumheten. Malin Siwe reflekterar aldrig över att de norrländska kommunpolitikernas agerande kan vara effekten av tidigare erfarenheter. Norrlänningarna har i färskt minne de misstag man gjorde under vattenkraftsutbyggnadens och malmutvinningens barndom. Vi har lärt oss av våra misstag - och vi gör allt för att inte återupprepa dem.
Malin Siwe skriver i sin ledare: "De senaste tio åren har politiker i Norrland försökt undvika att dra ramsan om att de måste få kompensation för att malmen, kraften och skogen tagits ifrån dem och i stället betonat idéerna och företagsamheten som finns. Men när en annan naturtillgång - vinden - kan utnyttjas går kravmaskinen i gång igen. Effektivare sätt att kväva företagsamhet finns knappt."
Det är nu det blir riktigt intressant. Företagsamheten kvävs om företagen måste betala något för de kollektiva naturtillgångar som de ska exploatera. Vinden är en sådan tillgång, malmen och vattnet andra. När man ser på de resultaten över lång tid i de bolag som exploaterat vattnet och malmen och jämför detta med det ekonomiska värde som kommit medborgarna till del i dessa regioner så kan man enkelt konstatera att det är försvinnande litet. De stora vinsterna grundas i ett närmast kostnadsfritt nyttjande av själva naturtillgången. Men det verkar inte vara något problem för Siwe. Det är värre när kommunala företrädare kräver sina medborgares rätt att få ut något för de naturtillgångar som exploateras där de bor.