Varselrekord och utdelningsfest
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Med tanke på de nattsvarta prognoserna om en konjunktur som tvärnitat för att djupdyka, om rekord i företagskonkurser och om tvåsiffrig arbetslöshet, kunde en viss återhållsamhet i utdelningsivern förväntas. Åtminstone hos de bolag som måste säga upp tusentals av sina anställda. Rimligtvis borde det inte finnas några vinster att dela ut. Men det gör det.
Aktieutdelningarna väntas ligga kvar på en historiskt hög nivå, rapporterade Tidningarnas Telegrambyrå, TT i början av december. Visserligen har vinsterna börjat falla något, men de är fortfarande mycket höga och dessutom är bolagen rejält förmögna.
AB Volvo väntas dela ut 20 miljarder kronor till sina aktieägare, men drar in på det traditionella julbordet till de anställda, skriver tidningen Dagens Arbete. Där, vid jultallriken till arbetarna, gick av allt att döma gränsen för vad ett bolag i kris kan kosta på sig.
Nåväl. På Volvo Umeverken blir det julbord i alla fall. Verkstadsklubben bjuder. Kalaset kan kosta klubben drygt 300 000 kronor, men som klubbordföranden William Frank, säger till DA: " Indragna julbord sänder fel signaler till alla anställda som ställt upp och jobbat under året."
Om klubben måste bjuda även nästa år blir det billigare, för då har 485 av de 2 115 medlemmarna sagts upp plus ett 50-tal visstidsanställda. Visstidsanställda är de där som aldrig behöver varslas. De bara försvinner.
Företagens ändrade beteende att låta utdelningar gå före investeringar har kritiserats av Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, av förre Volvochefen PG Gyllenhammar och av Teknikföretagens chefsekonom Anders Rune som redan för två år sedan ansåg att storföretagens investeringar varit för låga flera år i följd.
TCO:s chefsekonom Lena Hagman hörde varningsklockor ringa för hur det skulle bli efter 2006 med nya jobb och konkurrenskraften för svenskt näringsliv.
Nu gick det ju rätt bra för flertalet, tack vare en urstark efterfrågan i omvärlden och tack vare rationaliseringar som inneburit att produktionen per anställd ökat kraftigt, medan lönerna inte alls ökat i samma omfattning. Det har höjt företagens vinstmarginal och lett till aldrig tidigare skådade aktieutdelningar. 2004 delade börsbolagen ut 64,8 miljarder kronor. I år fick aktieägarna dela på 147,4 miljarder.
Nästa års aktieutdelningar förväntas bli oförändrade eller snarare högre än lägre även i krisföretag, samtidigt som det ropas på statlig hjälp. Och visst, samhället ska se till att de som går ut i arbetslöshet fångas upp av ett starkt skyddsnät, men man må också ge regeringen rätt i att företagen ska ta sin del av ansvaret.
För dom är ju av allt att döma långt ifrån bankrutt.