Värnplikten snart i malpåse
Försvaret. Så sakteliga håller värnplikten för alla på att hamna i malpåse. Utredningen "Försvarsplikten i framtiden" har lättat något på utredningslocket och av detta framgår att förändringens vindar även blåser över hur den framtida värnplikten ska se ut. Intentionen är att göra värnplikten frivillig och öppen för både tjejer och killar. I kristid ska man dock kunna återställa det "gamla" värnpliktssystemet.
Pliktutredningen, som lämnar sitt betänkande om några månader, vill avskaffa den allmänna värnplikten. Istället ska denna en bli frivillig och könsneutral. Både tjejer och killar som vill göra sin värnplikt ska så få göra, men efter behov.
Foto:
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den säkerhetspolitiska situationen för Sverige har förändrats under det senaste dryga decenniet. Från ett kostnadsintensivt invasionsförsvar med blicken österut till ett fredsbevarande försvar, där utrikestjänst i krisområden prioriteras.
Därför har också värnplikten kommit att ifrågasättas. Inte för att den ska avskaffas helt utan för att dess regelverk är föråldrat och otidsenligt. För 20 år sedan gjorde så gott som alla i en åldersgrupp sin värnplikt. I dag lever vi i en annan verklighet.
Det gamla värnpliktssystemet med sin plikttjänst har spelat ut sin roll. Det har överlevt sig självt. Lagen om totalförsvarsplikt borde därför skrotas. När framtidens militärtjänst allt mer blir frivillig finns ingen anledning att lagföra unga människor för att de vägrar värnplikt. Något som tyvärr fortfarande sker när Pliktverket i sann byråkratisk anda nogsamt följer en lagstiftning som är passerad. 2006 dömdes 67 värnpliktsvägrare till fängelsestraff helt i onödan när bara en bråkdel av den årsklass de tillhörde fullgjorde sin värnplikt.
Samtidigt är det viktigt att den allmänna värnplikten finns kvar. Om inte annat så i malpåse. Detta ur beredskaps- och säkerhetspolitiska hänsyn. Omvärlden har förändrats liksom Sveriges säkerhetssituation. I en allvarlig krissituation ska den kunna återuppväckas.
Det moderna svenska försvaret ska möta nya hot från terrorgrupper över IT-sabotörer till att medverka vid akuta flyktingsituationer i samband med lokala krig. Sverige måste med andra ord i större utsträckning kunna skicka trupper utomlands för att dämpa och stoppa motsättningar som kan utvecklas till utdragna konflikter.
Till detta kommer den militära krishanteringen inom EU, där Sverige i dag har en roll. Svenska militärer och diplomater är i dag med när övergripande säkerhetspolitiska frågor diskuteras inom EU:s ram. Målet är att EU i en framtid ska kunna sätta in
60 000 man för fredsbevarande uppdrag. Samtidigt ska vi slå vakt om alliansfriheten.
Vårt nya försvar blir därför mer specialiserat och mer internationellt inriktat än tidigare. Det som sker är inget hasardspel med svensk säkerhetspolitik, utan en nödvändig anpassning till den säkerhetspolitiska verklighet som omger oss. Smärtsamt för dem som drabbas av det omfattande omställningsarbetet, men nödvändigt för att vi ska få en topputrustad försvarsmakt anpassad till den nya tidens krav.
Svensk utrikes- och säkerhetspolitik kommer stegvis att anpassas till EU. Istället för strikt neutralitet är doktrinen numera att vi är militärt alliansfria för att kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt närområde.
Världen är tyvärr inte fri från väpnade konflikter. Det ser vi varje dag i nyhetsmedia. Militära allianser finns runt omkring oss. Med Nato som den mest näraliggande, och där Sverige som icke medlem finns med i gemensamma övningar och i det säkerhetstänkande som Nato-sfären omfattar. Det innebär inte att Sverige ska ansluta sig till Nato. Vi bör fortsatt stå fria från sådana bindningar.