Vård efter behov - inte efter hemort

VÅRDPLAN. Vilken cancervård du får, beror på var du bor. Det är inte acceptabelt. Alla har rätt till den bästa vård som står att få i landet oavsett hemorten är Svensbyn eller Stockholm. Socialstyrelsens nationella handlingsplan, presenterad på måndagen, ska öka chansen att rätten till likvärdig vård infrias.

Piteå2007-04-03 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Cancervården i Sverige är bra jämfört med övriga Europa. I Finland och Sverige dör färre personer av elakartade tumörer än någon annanstans i Europa, visar en studie där EU-länderna jämförts. Risken att dö i cancer är 65 procent högre i Ungern än i Sverige.

Vårdresurserna har givetvis betydelse, men en dyrbar vård är inte per automatik lika med en god vård. Norge lägger mer av sjukvårdsbudgeten på cancervården än Sverige, men räddar färre patienter.



Om skillnaden är stor mellan länderna så kan det också skilja mycket inom länderna. Så är det till exempel i Sverige. För att få bukt med denna orättfärdiga skillnad i behandlingen av patienter gav den socialdemokratiska regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för vården av cancerpatienter. Riktlinjerna gäller de tre stora cancerdiagnoserna bröst-, prostata- och kolorektal cancer. Kolorektal cancer är gemensamt namn för tjocktarms- och ändtarmscancer.

Tre år av omfattande arbete ligger bakom dokumenten som både ger råd om behandling och rangordnar utifrån svårighetsgrad, kostnadseffektivitet och patientnytta. Förhoppningsvis kommer det sistnämnda först. Meningen med handlingsplanen är inte att alla patienter med en viss cancertyp ska behandlas exakt likadant, men att var och en ska få den behandling som erfarenhetsmässigt ger bästa resultat.



Bröstcancervården i Norrbotten är den näst bästa i landet och något över riksgenomsnittet när det gäller långsiktig överlevnad för patienter med ändtarmscancer. För tjocktarmscancer är statistiken något under riksgenomsnittet. Bättre kan det alltså bli. Vad finns att lära av cancervården i Blekinge och Kronoberg? Landsting som toppar överlevnaden för patienter med kolorektal cancer.

Mammografin, den kontinuerliga undersökningen av brösten, må vara det som främst ligger bakom den höga överlevnaden i bröstcancer i hela landet. Tidig upptäckt räddar liv. Rutinmässiga undersökningar för tidig upptäckt av prostatacancer och kolorektal cancer har diskuterats som riktlinjer, men slopats. När det gäller prostatacancer för att nyttan är diskutabel, när det gäller undersökning av tjocktarmen är det snarare en fråga om resurser.

Koloskopi, insidan av tarmen undersöks med ett optiskt instrument, är enligt expertis, det säkraste sättet för att hitta tumörer och samtidigt ta bort polyper som kan vara förstadier till cancer. Rutinmässig koloskopering av personer över 55-60 år bedöms kunna rädda många liv. Men koloskopi är i många landsting en knapp resurs. Remitterade patienter kan få vänta i flera månader. Så har det varit i exempelvis Piteå, men efter omorganisation har den maximala väntetiden sänkts radikalt.

Att riktade undersökningar av veterligt friska personer kan hindra lidande och rädda liv visar en studie som gjorts i Kalix och Haparanda. Då gällde det undersökning av matstrupen, magsäcken och tjocktarmen hos 1001 personer. Av dem visade sig 155 ha inflammationer i matstrupen, 41 hade magsår, en hade cancer och tre bar på förstadier till cancer. Läkarna, alla knutna till Karolinska i Stockholm, fick värdefullt underlag till sin fortsatta forskning, men de stora vinnarna var patienterna vars cancer upptäcktes i god tid, innan den gett sig till känna.



Nu återstår att sjösätta riktlinjerna i sjukvården. Det lär inte gå smärtfritt. Troligtvis krävs det insatser som kostar, men mest handlar det nog om förändringar i organisationer och rutiner, om samordning och samarbete där sjukvårdens gemensamma kunskaper och övriga resurser nyttjas på effektivaste sätt.

Vissa landsting har mer än andra av både teknisk utrustning och specialister och ska det här projektet föras i hamn vill det nog till att alla samlade resurser nyttjas till fullo. Patienter ska kunna röra sig mellan olika landsting för undersökning och behandling utan att hemlandstinget drabbas av höga kostnader och tvingas dra ner på annan livsviktig vård. Det är regeringens och riksdagens uppgift att lösa.

Läs mer om