Var finns den internationella glöden nu?
UTRIKESPOLITIKEN Socialdemokratin har varit en rörelse präglad av ett brinnande internationellt engagemang för mänskliga rättigheter, för en rättvisare värld, för fred och frihet i alla länder. I dag är det väldigt tyst inom socialdemokratin i dessa frågor. Var tog det internationella engagemanget vägen?
Maj-Britt Theorin
Foto: BERTIL ERICSON
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Och därför säger jag: en politik i takt med tiden, med sikte på framtiden, kan aldrig sakna en stark politik för våra globala utmaningar."
Orden är hämtade från Mona Sahlins tal till förtroenderådet förra lördagen. Hon beskriver sig själv som en optimistisk internationalist. Socialdemokraterna har genom åren haft många glödande och optimistiska internationalister. Det internationella engagemanget har varit ett av partiets signum. Tänk bara på Olof Palme. Mannen som verkligen gav svensk utrikespolitik det goda rykte som vi till stora delar fortfarande drar nytta av i internationella sammanhang. Hans glödande passion för de internationella frågorna har inspirerat efterkommande socialdemokratiska generationer att följa i hans fotspår. Alva Myrdals kamp mot kärnvapnen är ett annat exempel på hur det internationella engagemanget kunde ta sig uttryck. Maj-Britt Theorin och Anna Lindh är andra förebilder för dagens socialdemokrater.
Internationalisterna har varit många inom den socialdemokratiska rörelsen. Men i dag är det ett fåtal socialdemokrater som märks i den utrikepolitiska debatten. Vår internationella röst har på många sätt tystnat, och detta i en tid när det socialdemokratiska engagemanget i dessa frågor behövs som aldrig förr. Vi har en utrikesminister, som trots sina internationella kvalifikationer och sitt internationella nätverk, har gjort svensk utrikespolitik till en icke-fråga. Här skulle det verkligen behövas en stark socialdemokratisk motkraft som kan lyfta frågorna till en annan dimension.
Men var finns alla goda socialdemokratiska internationalister i dag? Var finns den glöd som tidigare fanns inom rörelsen? Det kan man undra. När man lyssnar till personer som Ulf Eliasson så återfår man för ett tag tron på den internationellt intresserade socialdemokratin, men hoppet slocknar alltför fort. Var finns alla ungdomar som brinner för global rättvisa och mänskliga rättigheter? Vi behöver er. Nu hålls vår stolta fana uppe av personer i Jan Eliassons ålder. Vid sidan av de äldre som alltid funnits där i den internationella kampen finns det alltför få yngre som kan ta upp stafettpinnen vid den växling som alltför snart kommer.
Visst finns Jens Orback, Laila Naraghi och de andra på Olof Palme-centrat. De har glöden, kunskapen och brinner för dessa frågor. Men de behöver få hjälp i kampen för en bättre värld. Det krävs att vi är många för att vi ska kunna höras. Partiet behöver en ny internationell väckelse. Men vem ska bli socialdemokraternas svar på Lars Levi Laestadius som väckelsepastor?