Vändning i Darfur?
FREDSSTYRKA. Efter långa och komplicerade förhandlingar har FN:s säkerhetsråd efter många om och men lyckats enas om att sända en fredsstyrka till Darfur-provinsen i Sudan. Det är framför allt Kina med sina oljeintressen i Sudan som tidigare satt käppar i hjulet för en överenskommelse.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
26 000 man ska skickas till Darfur. Det blir en blandning av FN-trupp och trupper från den Afrikanska unionen med betoning på de senare. Av de dryga 26 000 ska 6 500 utgöras av civila poliser.
Trots detta framsteg kommer det att dröja innan Darfur blir säkrare. De mest pessimistiska tror att det tar minst ett år innan hela FN-insatsen finns på plats och på vägen dit kan nya problem uppstå. Sudan har tidigare aldrig på allvar ställt upp bakom FN-resolutioner och tidigare försök att genomföra en massiv fredsinsats för att stoppa det pågående folkmordet.
Förr svenske utrikesministern Jan Eliasson utsågs i december förra året till FN:s speciella sändebud till Sudan. Den uppgift han ställdes inför har inte varit enkel. Det har krävts både diplomatisk fingerfärdighet och uppfinningsrikedom för att nå fram till det beslut som nu fattats av säkerhetsrådet.
Konflikten i Darfur blossade upp redan 2003. Ända sedan dess har världssamfundet med FN i spetsen försökt förmå regimen i Khartoum att dels med egna ansträngningar stoppa folkmordet, dels att ge utrymme för FN-trupper att tillse att stridigheterna får ett slut. Regimen i Khartoum har varit kallsinnig. Istället har våldet och terrorn eskalerat.
I Darfur finns i dag enbart en liten "fredsbevarande" styrka från Afrikanska unionen. Den består av mindre än 7 000. Dåligt tränad och dåligt utrustad. De har bara kunna åse hur våldet och dödandet fortsätter.
Skulden för den katastrof som pågår ligger helt på makthavarna i Khartoum. Den arabiska janjawidmilisen har med den sudanesiska regeringens goda minne, bedrivit en radikal etnisk rensning mot bondebefolkningen i Darfur-regionen. Milisen har fördrivit människor från sina byar och förgiftat dricksvattnet. Systematiska våldtäkter ingår som en del av den ständigt pågående terrorn.
Liksom vad gällde folkmordet har utvecklingen i Darfur fått gå allt för långt. Enligt FN har minst 200 000 människor hittills dödats och cirka 2,5 miljoner människor är flyktingar i sitt eget land eller i grannlandet Tchad, som också i gränstrakterna dragits in våldet, när milis och rebellgrupper anfaller de byar där flyktingar fått fristad. FN har stått maktlöst genom Kinas veton.
De fruktansvärda händelserna i Darfur är kulmen på en konflikt som pågått sedan Sudan blev självständigt 1955. Med något enstaka korta avbrott har det alltid funnits spänningar mellan den södra afrikanska delen och den norra arabiska. Oroligheterna kommit och gått, men har
eskalerat under det senaste tre åren.
Trots verbala påtryckningar har den sudanesiska regeringen inte visat något större intresse för att stoppa massakern i Darfur. Både Afrikanska unionen och Arabförbundet har hittills med större eller mindre grad ignorerat den humanitära krisen i östra Sudan.
FN:s säkerhetsråd har i en resolution definierat konflikten i Darfur som ett hot mot freden. FN har uppmanat Sudans regering att avväpna milisen och åtala dem som begått brott mot mänskliga rättigheter. Inget av detta har uppfyllts av regimen som istället uppmuntrat till fortsatt våld.
Förhoppningsvis kan den FN-insats som det nu beslutats om skapa förutsättningar för att det pågående folkmordet äntligen stoppas.