Vändning eller inte vändning
FINANSMARKNADEN. Efter några veckor av accelererad kalabalik i finansvärlden tycks kanske en vändning vara på väg, om inte annat så tillfällig. Ingen kan bedöma om det vi nu ser också är början på slutet utan bara en andningspaus för en ytterst nervös finansmarknad.
Svenska banker har hittills klarat finanskrisen bra. Framförallt genom stödinsatser från Riksbanken och nu i och med tillskapandet av en fond för att stödja banker i kris.
Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Marknaden är en förunderlig materia. Ekonomiska experter, som inte sällan har fel, tror både på nya dippar på världens börsar liksom på motsatsen. Ingen tycks ha ett riktigt grepp om vad som händer och varför och ingen vågar spå framtiden.
Ett är säkert; nervositeten på finansmarknaden är fortsatt stor, men förhoppningarna ställs till att det allra värsta blåst över.
I två dagar på rad har världens börser gått upp. Ja, bortsett den på Island som tappade hela 76 procent av sitt värde när den öppnade på tisdagen. I Stockholm ser det bättre ut, på två dagar har börsen återhämtat sig med drygt 15 procent.
Fundamentet för den stabilisering som skett de två senaste dagarna ligger i de europeiska krispaket som kommit slag i slag och att de 10 euroländerna garanterat att ingen bank ska behöva gå i putten.
Först ut var Tyskland som plockar fram ett krisprogram som kostar 5 000 miljarder kronor. Frankrike vill inte var sämre och ställer 360 miljarder euro till marknadens förfogande. Österrike och Spanien satsar 100 miljarder euro vardera. Krisinsatserna uppgår till minst svindlande 1 500 miljarder euro.
Att euroländerna kommit överens om att lova nära nog obegränsat ekonomiskt stöd till krisande banker och alla dessa krisprogram som hittills kommit är tyvärr ingen garanti för att den börsyra vi sett de senaste dagarna inte kan vändas i det motsatta. Alla tidigare börskrascher kännetecknas av tvära kast, upp eller ner.
Sverige har intill nu klarat sig hyggligt under krisen. Riksbanken har pumpat in drygt 300 miljarder kronor för att hålla igång kreditmarknaden. Hittills har det fungerat någorlunda även om bankerna självfallet blivit försiktigare i sin långivning.
Finanskrisen stannar inte på börsen och i bankerna utan börjar också träffa allas vår vardagsekonomi. Mest negativt. Något som många blivit hårdhänt varse de senaste veckorna. Allt fler anställda varslas om uppsägningar bara under oktobers första veckor har omkring 10 000 människor varslats. Redan nästa år förmodas arbetslösheten passera 7 procent. Vi går snabbt mot en arbetslöshetskris av 1990-talets storlek. Samtidigt som alltför många människor saknar ett skyddsnät i en a-kasseförsäkring.
Till det positiva hör att råvarupriserna gått ned. Det ser vi bland annat på bensinpriset. Boräntorna kommer att vika nedåt efter den uppgång vi sett det senaste halvåret. Fallande priser på olja och kol lär också påverka elpriset nedåt. Även hos Coop och Ica kan det bli billigare på livsmedelshyllorna.
Detta väger dock inte upp det faktum att allt fler kommer att stå utan arbete. Regeringens jobblinje befinner sig långt från verkligheten i sin optimistiska tolkning av möjligheterna att de som nu kommer ut i arbetslöshet snabbt ska kunna skaffa sig nya jobb. Lätt som en plätt, tycks regeringens ansvariga tycka. Men få anställer i tider av ekonomisk oro och när en lågkonjunktur slår till.
Mot den bakgrunden är regeringens enorma schabbel med a-kassan pyramidabel i sin okänsliga klåfingrighet. När drygt 500 000 människor står utanför a-kassan och lågkonjunkturen drabbar som hårdast och människor förlorar sina jobb skulle en a-kassa värd namnet utgöra den omställningsförsäkring som skulle ge den trygghet som krävs i människors vardag innan nya arbetstillfällen tillskapats.
Bild på någon bank:
Bildtext:
Svenska banker har hittills klarat finanskrisen bra. Framförallt genom stödinsatser från Riksbanken och nu i och med tillskapandet av en fond för att stödja banker i kris.