Välfärden är sjukt slimmad
STÅLBAD. Nittiotalets stålbad för att klara den ekonomiska krisen gjorde människorna sjuka. Det har forskare bevisat flera gånger om. Ändå är riksdag och regering redo att göra om kuren, nu med än tuffare krav på den som inte pallar för kraven och blir sjuk. Inhumant och oekonomiskt.
Människor blir sjuka av slimmade arbetsplatser. Istället för nedskärningar borde skolan, vården och omsorgen tillföras mer personal, visar en rapport som publiceras inom kort.
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Utredaren Jan Rydh, tillsatt av regeringen Göran Persson, kom fram till liknande slutsatser som Arbetslivsinstitutets forskare. Redan i augusti 2000 lade han fram ett delbetänkande som visade på ett klart samband mellan långa sjukskrivningar, kön, arbetsplats/arbetsmiljö och region. Då intervjuad i PT sa Jan Rydh så här:
"Man behöver inte vara särskilt begåvad för att se att neddragningar och rationaliseringar gjort arbetsbördan för tung inom vård, skola och omsorg. Orsakerna är många och komplicerade, men sambandet mellan neddragningar av resurser och ohälsa är odiskutabelt".
Det var inte bara det att personalstyrkan minskades så att färre skulle göra samma jobb. Samtidigt försämrades också sjukersättningen. Sjukpenningen sänktes och karensdag infördes. Det blev dyrt att vara sjuk. Endagssjukskrivningarna nästan försvann i Sverige 1993, det år den första karensdagen infördes. Förkylningar, illamående och huvudvärk trixades bort med komp- och semesterdagar eller så kravlade man sig till jobbet i alla fall.
Forskare varnade för en baksmälla. Den slog till 1998 då kvinnornas långtidssjukskrivningar formligen exploderade, en utveckling som fortsatte under 2000-talet. Detta trots försämrad sjukpenning och karensdag.
Sedan dess har sjukförsäkringen skruvats åt ytterligare och de som åker dit är som vanligt främst kvinnor, särskilt ensamstående, med låg inkomst, låg utbildning och många barn.
Ännu en forskarrapport i samma ämne är på gång och resultatet är detsamma, även om man här inriktat sig på den psykiska ohälsan. Stora nedskärningar leder till ökade sjukskrivningar, säger professorerna Marie Åsberg och Åke Nygren till tidningen Dagens Samhälle.
Sambandet mellan nedskärningar och sjukskrivningar är statistiskt säkerställt. I den hårt slimmade personalstyrkan är det anmärkningsvärt många som drabbas av utmattningssyndrom och andra psykiska besvär som gör att de inte klarar jobbet utan måste sjukskrivas. Just de sjukdomstillstånd som av överheten betraktats som i princip påhittade och också var på väg att strykas i listan över vad som är "tillåtet"att bli sjukskriven för.
Ändringen kom tack vare skarp kritik från läkare.
Jobben som försvann inom offentliga sektorn i nittiotalets ekonomiska kris har aldrig kommit tillbaka. Det har blivit ännu färre. Marginalerna är noll eller som Marie Åsberg säger: Det var länge sedan luften försvann ur organisationerna inom sjukvården och omsorgen.
Det finns ingen reservkapacitet och ändå tvingas landsting och kommuner till nya nedskärningar. Det är inte acceptabelt för de anställda, men framför allt inte för de sjuka, de gamla och funktionshindrade, dagisbarnen och skolbarnen.
I rapporten som snart publiceras finns en överraskning; socialdemokratiskt styrda Norrbotten och Kalmar framhålls som goda exempel på landsting med små nedskärningar och liten sjuklighet. Frågan är hur länge? Nedskärningar stundar också här, både i landsting och kommuner.
Än finns dock tid, om än kort, för den borgerliga alliansregeringen att tillskjuta de miljarder som krävs för att leva upp till sin image: att värna välfärden.
Om inte kommer svenska folket åter att åka på en rejäl borgerlig baksmälla.