Val att talärdom av

Piteå2008-11-05 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag sitter på ett hotellrum några kvarter från Vita Huset och försöker förstå vad amerikanerna egentligen har för sig när de tillämpar demokrati. De är fantastiska på kampanjer, men skitdåliga på att organisera själva röstandet. De har konstiga maskiner, långa köer och framförallt ett knasigt registreringssystem som gör det svårt att kunna utnyttja sin rösträtt.
Här kan vi lära oss en massa som sen går att tillämpa hemma i Sverige. Det är nästan pinsamt hur många ur den svenska politiska nomenklaturan som kommit hit för att lära sig det senaste i hantverket. Det är fler svenska politiska makthavare här än i Sverige just nu verkar det som.

Men det är inte bara USA som kan lära oss något. På lördag avgörs också vem som ska styra Nya Zeeland. Där kämpar det socialdemokratiska Labour för att få en fjärde mandatperiod, vilket vore historiskt unikt. Det ser dock inte så ljust ut för premiärminister Helen Clark.
Det får jag reda på när jag snackar med en god vän, statsvetaren Alexander Davidson. Han berättar också att det stora borgerliga partiet, National Party, har drygt 50 procent mot Labours 37 procent. Men eftersom De Gröna ligger på 10 procent kan de eventuellt bilda en koalition med Labour.
Men det finns också några småpartier som De Progressiva, United Future och New Zealand First, samt ett Maoriparti. Det är en salig blandning av vänstermänniskor, högerlutande populister, libertarianer, och även ett nytt Maoriparti för minoritetsfolket på denna ö.

Helen Clarks regering har ett öde som liknar det socialdemokratiska 2006. Nya Zeeland har haft en lång period av ekonomisk tillväxt, med låg arbetslöshet och stort budgetöverskott. Att folk ändå är missnöjda beror på att Clarks regering betraktas som en samling feminister och homosexuella, att den är arrogant och en samling översittare.
Det är rökförbud överallt, i synnerhet i klubbar och pubar; homosexuellt äktenskap, legaliserad prostitution och annat som ses som märkligt utanför den politiskt korrekta storstan. Regeringen har således lyckats reta upp provinserna, som är traditionellt mer moralkonservativa än städerna.
De mest omstridda politiska åtgärderna kommer faktiskt från det socialdemokratiska stödpartiet De Gröna. Ett beslut innebär förbud mot barnaga. Det var en åtgärd som över åttio procent av befolkningen motsatte sig. Ett annat förbud som retat folk har varit att vanliga glödlampor inte längre är tillåtna, utan det ska vara "ekolampor".

Alexander Davidson låter också meddela att "den sista droppen" för många väljare har varit förslaget om att vanliga duschhandtag inte längre ska få säljas, utan att alla ska skaffa sig sparsamma "ecoshowers", som påminner om "dreglande öststatsduschar".
Ett sätt att förstå detta är att socialdemokraterna och Helene Clark drabbats av "maktens arrogans". Men samtidigt har De Gröna, vars förslag folk retat upp sig på, fått ökat stöd av en annan grupp väljare som tycker förslagen är bra.

Politik är det möjligas konst, har någon sagt. Och så är det definitivt. Det gäller USA och det gäller Nya Zeeland och det gäller även Sverige.
Läs mer om