Vad gör vi för barnen?

FLICKADAGEN "Flickor försummas, marginaliseras och diskrimineras i de flesta familjer och samhällen. De flesta flickor känner inte till sina rättigheter. En internationell flickadag kommer att få flickor att känna sig respekterade, uppmärksammade och att deras bidrag till samhället värdesätts". Det skrev en 20-årig kvinna från Kamerun till FN. Nu finns den dagen.

På samma sätt som den internationella kvinnodagen uppmärksammar kvinnors situation, ska internationella flickadagen öppna våra ögon för unga flickors situation i den fattiga världen.

På samma sätt som den internationella kvinnodagen uppmärksammar kvinnors situation, ska internationella flickadagen öppna våra ögon för unga flickors situation i den fattiga världen.

Foto: Dieu Nalio Chery

Piteå2012-10-11 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den 11 oktober - dagens datum - är från och med detta år FN:s internationella flickadag. En dag för att ge oss chansen att bättre förstå och uppmärksamma unga flickors situation och förhoppningsvis bidra till att öka engagemanget för flickors rättigheter.

Flickor är dubbelt diskriminerade både på grund av kön och fattigdom.

Medan världen blivit rikare har världens barn fått det sämre. Det finns siffror från internationella samarbetsorgan som visar att 650 miljoner av världens barn lever i absolut fattigdom, att 250 miljoner barn måste arbeta för att klara sin försörjning, och att minst 300 000 barn deltar i krig som barnsoldater.

Vi får aldrig glömma att cirka 70 procent av världens fattiga är kvinnor och flickor. Den främsta dödsorsaken bland barn och unga kvinnor i åldern 15-19 år beror på graviditeter, varav 99 procent lever i utvecklingsländer. De närmaste åren kommer över 100 miljoner flickor i utvecklingsländerna vara gifta innan de fyllt 18 år.

Ytterligare en bild av verkligheten är att 868 miljoner människor, eller 12,5 procent av jordens befolkning, led av hunger 2010-2012, enligt en rapport från FN:s livsmedelsprogram FAO. Självfallet bland dem många barn och ungdomar.

I det perspektivet kan det tyckas futtigt att klaga på hur svenska barn och ungdomar har det, men om förståelsen för barns och ungas situation saknas här hemma kan vi heller inte räkna med ett engagemang för de barn som far riktigt illa i vår omvärld.

Till och från avslöjas det ett omänskligt drag i den svenska flyktingpolitiken. Å ena sidan humanism och öppenhet, å andra sidan den iskalla handen.

I byråkratin förtingligas flyktingsökande unga, men de är inga saker som kan flyttas hit eller dit. Därför kan det upplevas som hycklande när samma personer som ena dagen försvarar utvisningen av barn som behöver skydd den andra kan tala om solidaritet i högtidstalen.

Barnkonventionens fyra grundpelare måste därför utgöra det absoluta riktmärket för svenska myndigheters behandling av barn och ungdomar.

Alla barn ska ha samma rättigheter och ska skydda från alla former av diskriminering. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet. Alla barn har rätt till liv och utveckling också i ett bredare perspektiv.

Alla barn har rätt att komma till tals och få sina åsikter respekterade

Vi är så sakteliga på väg, men arbetet för barn och ungas rättigheter måste pågå varje dag. Här hemma och internationellt. Och låt oss i fortsättningen slippa den arroganta och överslätande ton mot barnkonventionens innehåll som alltför ofta hörs från dem som borde veta bättre.

Bilden av Sverige 2012 är att klyftorna att ökar. Barn och unga i de mest utsatta familjerna drabbas hårdast.

I dag lever nästan 20 procent av alla barn i hushåll som har inkomster som understiger socialbidragsnormen. För bara drygt ett decennium sedan var motsvarande siffra knappt sex procent.

En dyster utveckling som borde få varningsklockor att ringa.

Läs mer om