Utveckling möts med avveckling
POLITIK. Regionalpolitik har aldrig varit regeringars starka gren. Alliansens insats på området hamnar i bottenslammet. Högtryck råder inom basindustrin i norr och småföretagen växer snabbast i Sverige. Den sjudande utvecklingen möts med avveckling av samhällsservice och Norrbotniabanan läggs i malpåse.
Investeringar i infrastruktur borde intressera Maud Olofsson, näringsminister i en regering som vadar i pengar.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Norrbotten har fortfarande hög arbetslöshet, men den lediga arbetskraften och de lediga jobben passar inte ihop. Svårast att hitta arbetskraft har byggföretag och företag inom tillverkning, den bransch som växer mest.
Utbildningar, teoretiska och yrkesinriktade, och väl fungerande kommunikations- och transportsystem för både människor och gods är således vad som krävs för att Norrbotten och hela den norra regionen ska överleva och utvecklas. På andra sidan står stagnation, nedläggning, avfolkning och död.
I tisdagens interpellationsdebatt ställde socialdemokratiska politiker från Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Dalarna frågor till näringsminister Maud Olofsson om regeringens planer för regionalpolitiken. Tänker regeringen förse Tullverket med mer pengar eller är avsikten att lägga ner alla stationer norr om Stockholm? Skatteverket och Försäkringskassan tar ner skylten. Ska det vara så i en expansiv landsända? Var hamnar de nya planerade myndigheterna? Och blir det någon Norrbotniabana?
Debatten höll den vanliga stilen; Goddag yxskaft. Frågor ställs och besvaras med något helt annat. Och sittande
regering legitimerar sin brist på handling med att förra regeringen minsann inte heller gjorde någonting. Inte precis vad partierna går till val på.
Maud Olofsson har tre jobb i rege-
ringen, men inga pengar att fördela. Dem sitter finansminister Anders Borg på och hans inställning är klar; järnvägsbyggen är att kasta pengar i sjön och vad Tullverket gör med de pengar som återstår när 500 miljoner sparats bort, lägger sig inte regeringen i. Norra Sverige med sina långa landsgränser mot Norge och Finland kan stå utan tullstationer.
Det innebär gyllene tider för den internationella brottsligheten medan samhällsbefrämjande gränsöverskridande turism och handel får stå tillbaka. Skatteverkets och Försäkringskassans förändringar genomförs som planerat och Norrbotniabanan har försvunnit in i ovisshetens dimma.
När regioner avlövas på samhällsservice är det ett stort svek mot entreprenörer som vill driva företag och utveckla regionen och mot alla dem som ingenting hellre vill än att få bo kvar och ha ett arbete att försörja sig på.
Hanteringen av Norrbotniabanan är sorglig. Även med en väl utbyggd yrkesutbildning kommer det att saknas både arbetstillfällen och arbetskraft på den lokala arbetsmarknaden. Av det skälet är Norrbotniabanan inte bara en fråga om bättre och billigare godstransporter, den är också nyckeln till en större marknad för den som söker arbetskraft och för den som söker arbete.
Utan lättillgänglig samhällsservice och fungerande transportsystem som
öppnar upp för att regionen också blir en enhetlig marknad för arbete, utbildning, sjukvård, handel med mera går norrlänen mot en dyster framtid.
Större arbetsmarknader är vad framtidsforskarna betonar som avgörande för regioners överlevnad. Det måste gå att snabbt förflytta människor mellan orterna, annars kommer kommuner och bygder att dö med de gamla, visar SCB:s prognos för landets kommuner fram till 2010. Inte för att det saknas arbete, men för att det saknas arbetskraft.
Regering och riksdag måste visa att de tror på regioner, hur ska annars industrier och företagare våga satsa? Statskassan är övergödd. Lägg pengarna på infrastruktur, det gynnar arbetslinjen och hela folket. Inte bara de utvalda.