Utbildning och kunskap ger jobb
UTBILDNINGSGARANTI Varje år lämnar ungefär trettiotusen ungdomar gymnasieskolan utan att ha uppnått målen för gymnasieskolan. Samtidigt är nästan tolv procent av eleverna som lämnar nian inte behöriga att söka in på gymnasieskolans nationella program. Detta är en tickande bomb
Varje år lämnar cirka trettiotusen elever den svenska gymnasieskolan utan fullständig utbildning. Dessa elever har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden än de som fullbordar sin utbildning.
Foto: Fredrik Sandberg/SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Detta kan inte beskrivas på något annat sätt än som ett gigantiskt misslyckande såväl för den enskilde eleven som inte nått upp till målen som för samhället. För den enskilde är risken stor att avsaknaden av gymnasieutbildning leder till långvarig arbetslöshet och det utanförskap som följer på detta. Den nedmonterade arbetsmarknadsutbildningen innebär också att chanserna att få en utbildning på annat sätt än inom det reguljära utbildningssystemet är mycket små. Arbetsmarknadspolitiken, som den exempelvis tar sig uttryck i utformningen av den så kallade jobbgarantin för ungdomar, syftar inte till att kompensera för ofullständig utbildning utan syftar till mer kortsiktig aktivering, coachning och matchning mot de jobb som finns.
Det uppföljningsansvar som åvilar kommunerna, och som innebär att kommunerna har ansvar att upp till tjugo års ålder följa de ungdomar som inte studerar för att veta vad dessa ungdomar gör, hanteras på mycket olika sätt beroende på den enskilda kommunens ambitionsnivå. Arbetsförmedlingen å sin sida verkar uppleva situationen som att ansvaret för de ungdomar som ej avslutat sina gymnasiestudier åligger kommunerna då de saknar förutsättningar för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kommunerna väljer ofta att påtala att gymnasieskolan är en frivillig skolform och att de som väljer bort gymnasiestudierna eller inte fullföljer dessa bör få stöd från arbetsförmedlingen för att kunna erhålla sådan kompetens att de blir anställningsbara.
Den viktigaste arbetsmarknadspolitiska åtgärden för att minska ungdomsarbetslösheten är således att se till att även de ungdomar som inte har en fullständig gymnasieutbildning blir konkurrenskraftiga på svensk arbetsmarknad. Lösningen ligger i att samhället borde ta på sig ett större ansvar för att flera unga och unga vuxna får tillfälle att fullborda en grundläggande utbildning. Syftet med en sådan utbildningssatsning är att motverka en marginalisering och permanent utslagning av dessa ungdomar på arbetsmarknaden. Därför borde det vara en självklarhet för regeringen att satsa på en utbildningsgaranti för alla unga under 25 år. Detta skulle kunna motverka den alltmer ökande tudelning vi ser på svensk arbetsmarknad mellan unga och äldre, och som i sin tur har ett samhällsekonomiskt pris i form av ökade sociala klyftor och minskad produktivitet.
TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik och TCO-utredaren Jonas Olofsson har presenterat ett intressant förslag kring hur en sådan utbildningsgaranti skulle kunna utformas. Garantin organiseras via särskilda utbildningscenter i kommunerna, men finansieras via statliga medel. Alla unga vuxna som saknar fullbordad utbildning överförs från Arbetsförmedlingen och socialtjänsten till dessa center. Varje ungdom ska få en individuell handlingsplan som anger stegen fram till fullbordad gymnasiekompetens. De ungdomar som deltar får ett särskilt vuxenstudiestöd, de som avvisar erbjudandet stängs av från stödet. Kanske något för regeringen att nappa på. Då ger man alla ungdomar en andra chans att fullborda sin gymnasieutbildning.