Waidelich etablerade det svengelska uttrycket ”mismatch”. Han pekade på att arbetslösheten var hög men att många företag ändå hade svårt att rekrytera arbetskraft.
På arbetsmarknadssvenska betyder det att finns ett ”matchningsproblem” – eller en ”mismatch” som Waidelich sa i ordväxlingen med Borg.
Många arbetslösa har helt enkelt fel eller för lite utbildning i förhållande till de jobb som finns.
Därför kritiserade Waidelich med rätta den borgerliga regeringens neddragningar i Komvux och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen.
Tyvärr lyssnade inte Borg och hans regeringskamrater. Skattesänkningar gick före satsningar på arbetsmarknadsutbildning.
Följaktligen har matchningsproblemen på arbetsmarknaden bestått och förvärrats.
Nu har emellertid Sverige fått en regering som tänker i andra banor och vill göra något åt ”mismatchen”.
Statsbudgeten innehåller en rejäl satsning på yrkeshögskolan, folkhögskolorna, Komvux och Yrkesvux.
Bland annat utökas yrkeshögskolan med 2 500 platser redan 2016 och med sammanlagt 6 000 platser per år 2017–2019.
Utbildningssatsningen löser inte hela arbetslöshetseländet eller alla arbetsmarknadsbekymmer. Men den är en del av lösningen. Den kommer att få betydelse för ett stort antal individer och bidra till att förbättra kompetensförsörjningen i svenskt näringsliv.
Det finns flera områden där det i dag råder stor brist på utbildad arbetskraft – till exempel systemutvecklare, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, VVS-ingenjörer, flygtekniker, tandsköterskor och demensspecialiserade undersköterskor.
Erfarenheterna av tidigare satsningar på yrkeshögskolan är dessutom goda. 9 av 10 har jobb ett år efter att de avslutat sin utbildning.
Men det räcker inte med att satsa på yrkeshögskolan. Det skulle även behövas en bred blocköverskridande uppgörelse om de yrkesinriktade gymnasieprogrammen.
Annie Lööf (C) sa faktiskt en del kloka saker om yrkesprogrammen i sitt sommartal.
De borde i större utsträckning utformas tillsammans med berörda branscher med större inslag av praktik, framhöll Lööf.
Ungefär samma sak påpekar även LO-facken. LO har länge oroat sig för kvaliteten i yrkesprogrammen och över det minskade antalet ansökningar.
Matchningen mot arbetsmarknaden för de yrkesinriktade utbildningarna är närmast obefintlig, konstaterade LO:s utredare i en artikel i Dagens Nyheter redan 2013.
Därför ansåg de att fack och arbetsgivare få större inflytande över utbildningarnas kvalitet, innehåll och dimensionering.
LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson brukar peka på verkstadsteknisk linje, som har svårt att locka sökande. Men när Volvo och IF Metall genomförde en egen utbildning, som kombinerade teori och praktik, sökte ett par tusen ungdomar till de 400 platserna.
Det visar behovet av förändringar i gymnasieskolan – och det är bra om sådana kan ske i brett samförstånd mellan regerings- och allianspartierna.
Kopplingen mellan gymnasieutbildningarna och arbetsmarknadens behov måste helt enkelt bli bättre än i dag.