Uppiskad stämning kräver offer
MISSTROENDE. Katastrofkommissionens skoningslösa kritik av regeringens krisarbete i samband med tsunamikatastrofen har gett moderatledaren Fredrik Reinfeldt blodvittring. Vid hans sida framträder en lika upphetsad Lars Leijonborg. Ett misstroendevotum ligger i luften. Det är någonting skamlöst över den politiska exploateringen av den fruktansvärda tragedin.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Helge Brändström, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och en av ledarna i den svenska luftbron av sjuk- och ambulanstransporter från Thailand, försvarar UD:s val att tacka nej till flygplan eftersom dessa inte var utrustade för sjukvård. Patienternas liv hade riskerats.
Nu flögs de hem under bästa tänkbara förutsättningar. Men Brändström kritiserar ändå dröjsmålet med hemtransporten. Minst ett dygn tidigare, kanske två, borde ambulansflyget ha varit igång.
Katarina Bäckelin, präst i Svenska kyrkan, var på plats i Phuket direkt efter katastrofen och blev kvar i fyra månader. Hennes bild av insatserna är betydligt positivare än den som kommer fram i Katastrofkommissionens rapport. Av det hon säger får man en känsla av att kommissionen målat en alltför svart bild av krisarbetet.
"Katastrofkommissionens utgångspunkt har hela tiden varit att det hela var åt skogen redan från start", säger hon till DN och ger exempel på motsatsen. Svenska ambassadören i Thailand, Jonas Hafström, och kyrkoherde Lennart Hamark, satt på planet till Phuket redan på annandagen och arbetade stenhårt i flera dygn för att bringa reda i allt kaos.
Katarina Bäckelin beskriver också något annat väsentligt, när PT:s ledaravdelning får kontakt med henne. Detta att vi svenskar är vana att leva i en trygg och säker värld, med rätt att ställa krav.
"Detta fick inte drabba oss, svenskar. Man förväntade sig att allt skulle ordnas omedelbart. Vissa hjälpsökande kunde vara oerhört krävande. Svenskar får inte lida. Jag mötte också många drabbade finländare och hjälpte till vid minnesgudstjänster. Deras attityd var helt annorlunda. De har Vinterkriget med sig i ryggsäcken. Ett annat förhållningssätt till katastrofer. Vet vad lidande vill säga", säger hon.
Katarina Bäckelin har tidigare arbetat som bataljonpastor i Kosovo, sett många katastrofer och vet att ingen är den andra lik. Kommissionens förslag på en ny krishanteringsfunktion tror hon inte på. Skräddarsydd efter tsunamikatastrofen kommer den inte att passa vid nästa katastrof och så sitter vi där igen. Hon är också den, den enda hittills, som uttrycker nåd, förlåtelse och förståelse. Visst ska vi dra lärdom av det inträffade och förbättra rutiner, men i slutändan är det ändå bara människor som ska fatta besluten och de blir rädda och osäkra. Bara människor, vilken titel de än har.
Kanske är det bara präster som kan göra sådana uttalanden, utan att hånas och få en smäll på käften, i det uppskruvade tonläge som i dessa dagar råder i Sverige. Men tack för det då. Skönt att höra någon som känner människans litenhet i det stora alltet. Regeringarna i Norge, Danmark och Finland var minst lika misslyckade som den svenska i hanteringen av tsunamikatastrofens verkningar, men i de länderna har debatten varit sansad. I Sverige har den varit hatisk. Förhoppningsvis har alla de utpekade syndabockarna ett gott livvaktsskydd.
Regeringen gjorde stora misstag inledningsvis vid naturkatastrofen i Thailand, men för svenska folket måste det viktigaste ändå vara hur regeringen i stort klarar sitt uppdrag. När det gäller tillståndet i Sverige finns det rätt många ljus i vintermörkret. Den gångna veckan har ekonominyheterna berättat om att Sverige växer bäst i Europa, svensk ekonomi utklassar euroländerna, inflationen är låg, hushållens köpkraft har stigit flera år i följd, överskottet i utrikeshandeln är stort, sysselsättningen stiger. OECD:s prognos är att svensk ekonomi växer snabbt de närmaste åren och att arbetslösheten faller rejält, ner mot 4,2 procent under 2007.
Allt är inte regeringens förtjänst, men regeringen bär inte heller skulden för allt elände. Så ryck upp dig, Persson.
Borgerligheten hotar med misstroendevotum mot Göran Persson om han inte avskedar några statsråd (helst avgår själv). Han kommer inte att göra något av detta.
Istället blir det oppositionen som tvingas ställa misstroendevotum och det kanske inte är så lyckat ur deras synvinkel, men moderaterna har målat in alliansen i ett hörn genom sin hätska kritik.