Skriftserien Världspolitikens Dagsfrågor nummer 1/2017 ägnas åt rymden och har fått rubriken ”Rymdkolonier – från fantasi till verklighet?”.
På omslaget syns skådespelaren Matt Damon i filmen ”The Martian” som handlar om en astronaut som blir lämnad ensam kvar på Mars och hans kamp för överlevnad på den karga planeten.
”I dag tycks rymden vara hetare än på lång. Framför allt har intresset för rymdkolonier – permanenta mänskliga bosättningar på Mars och andra himlakroppar – skjutit fart. Ledande rymdforskare, politiker och entreprenörer menar på allvar att det nu är dags för mänskligheten att befolka andra planeter”, skriver Johan Eriksson, professor i statsvetenskap.
Det är spännande och fantasieggande – och även det politiska systemet i Sverige har uppfattat att rymden blivit hetare.
Rymdminister Helene Hellmark Knutsson har inlett arbetet med att utforma en ny nationell rymdstrategi.
Det handlar emellertid inte om högtflygande planer för att skicka svenska astronauter för att kolonisera Mars. Hellmark Knutsson har fötterna på marken och ett mer jordnära perspektiv.
Under sitt besök vid Nasas forskningscenter i USA i slutet av maj pekade hon på att världen blir allt mer beroende av rymdverksamhet.
Företag och allmänhet litar på satelliter för till exempel väderprognoser, kommunikationer och navigering. Forskning baserad på satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och i atmosfären är avgörande för att förstå och hantera den globala miljö- och klimatutmaningen.
”Jag tycker att det är viktigt att vi har en innovations- och forskningsförmåga inom detta område”, säger helt riktigt Hellemark Knutsson.
Det är något annat än dramatiken i ”the Martian” men det är inte mindre betydelsefullt.
Det är en politik som inte tar sikte på spektakulära rymdfärder till Mars, Jupiter eller andra himlakroppar utan på vår egen existens på jorden.
Det känns som en vettig utgångspunkt inför framtiden.
I och för sig är det omöjligt att inte fascineras av Matt Damons kamp för livet på Mars. Men det känns ändå som att rymdpolitikens viktigaste uppgift måste vara att medverka till att lösa våra problem här och nu – inte till bosättningar på en planet 56 miljoner kilometer från jorden.
I oktober 2016 föreslog regeringens utredare Jan Nygren att rymdbasen Esrange i Kiruna bör uppgraderas för att kunna sända upp små satelliter.
Enligt utredningen handlar det om en investering på ungefär 550 miljoner kronor för att göra Esrange till ett av världens få ställen med förmåga att sända upp så kallade kubsatelliter.
”Att vara ett av tio-tolv länder i världen som har den kapaciteten kan nog betyda en del inte bara för Norrbotten, utan också för nationen och EU”, sa Jan Nygren när han presenterade utredningen.
En sådan satsning kan hjälpa både företag och statliga organ att övervaka klimat, jordbruk, miljö, ekonomiska rörelser och annat på jorden.
Det är inte lika häftigt som handlingen i ”the Martian”. Men det framstår som en rimlig framtidsinvestering – och den borde kunna rymmas i den kommande rymdstrategin.