Man ser hur föreningsverksamhet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa hos medborgarna. Samtidigt går det att göra starka kopplingar mellan de som är föreningsaktiva och de som har ett starkt intresse av samhälle, demokrati och politik. Föreningslivet inbjuder ofta till samma typ av demokratiska processer som vårt samhälle är uppbyggt av.
Medlemmarna formar organisationen, skapar dess stadgar och genomför verksamheten. Många hävdar att delaktighet i föreningsverksamhet är en skola i demokrati då det går att dra starka paralleller till hur demokratin är uppbyggd i Sverige. Om man har lärt sig hur organisationer är uppbyggda blir det naturligt att använda den kunskapen i andra sammanhang.
Svensk idrott menar att nio av tio barn och unga någon gång är, har varit eller kommer vara delaktig i en idrottsförening under sin barndom.
Idrottsföreningar samlar otroligt många barn och unga, och detta bidrar till att en hög andel svenskar fortsätter syssla med sport och idrott, bidrar till att en hög andel svenskar fortsätter idrotta i senare skeden i sina liv. Det är tydligt att det finns både demokratiska och folkhälsoaspekter i en levande idrottsrörelse.
Riksidrottsförbundets riktlinjer gällande barn och unga är tydliga med att verksamheten ska följa FNs barnkonvention gällande barns rättigheter. Verksamheten ska vara lekfull och hänsynstagande till varje barns egen utveckling vilket gör att fokus för verksamheten ska inte ligga på prestation och tävling.
I en undersökning Sveriges Radio gjort visar det sig att det stora bortfall från idrottsverksamheten av barn och unga som ändå finns hänger starkt samman med att idrottsföreningar, idrottsförbundets riktlinjer till trots, i tidig ålder snabbt riktar in verksamheten mot tydliga prestationsmässiga målsättningar.
Samtidigt ser man att många barn tvingas sluta på grund av hög medlemsavgift eller stora kostnader kopplade till idrottandet. Idrott och föreningsverksamhet är inte enbart en fråga för den enskilde, det är en stor välfärdsfråga och kräver en utjämnade politisk syn.
Vikten av att ha en bra, pedagogisk, öppen och lekfull idrottsverksamhet för barn och unga blir av högsta vikt för styrande politiker. Det är ett viktigt politiskt område då det för det första är viktigt för att barn och unga även längre fram i tiden ska vilja utöva fysisk aktivitet, och för det andra då föreningsverksamheten fungerar demokratiserande och allmänbildande och för det tredje av sociala skäl då känslan av att vara en del i en gemenskap är viktigt för både barn, unga och äldre.
Vikten av ett fungerande civilsamhälle är en häftigt debatterad fråga. Borgerligheten hävdar å sin sida att civilsamhället inte är en offentlig angelägenhet och heller inte ska leva på statliga medel. Arbetarrörelsen vet vikten av folkrörelseinitiativ då man själv är sprungen ur ett, och ser de livsviktiga aspekterna i det. Oavsett politisk åskådning håller man nog med om att just föreningsverksamheten är viktig för människor. Men när det kommer till huruvida det är ett statligt ansvar eller inte går meningarna isär och så även storleken på bidrag och stöd.