Angela Merkel har som förbundskansler visat sig vara dels pragmatisk och lyssnande, dels resultatinriktad. Hon har lyckats lotsa sig förbi de flesta blindskär.
Den stora koalitionen mellan socialdemokrater och kristdemokrater tycks dessutom på de flesta tunga poster bestå av politiker som är prestigelösa. Det är nödvändigt om resultat ska nås och tuffa beslut fattas mellan två så skilda partier. Självfallet har det funnits och finns motsättningar, men inte om vägvalet för den ekonomiska politiken.
Koalitionen rivstartade med att höja momsen från 16 till 19 procent. Inkomstskatten höjdes. Arbetsgivaravgifterna sänktes. Pensionsåldern ska successivt höjas från 65 år till 67 år. CDU/SPD har gjort budgetsaneringen till sin huvudfråga. 35 miljarder euro ska sparas fram till och med slutet på 2007.
Resultaten börjar så smått komma. I oktober lyfte den tyska exporten med hela 2,6 procent. BNP-prognosen för 2007 har så sakteliga skrivits upp och ligger i nuläget på 2,1 procent, men mycket talar för att den kommer att skrivas upp ytterligare.
Samtidigt kommer de nya jobben. Fortfarande ligger dock den totala arbetslösheten kring tio procent, men i de östra länderna uppgår det ställvis till mer än 30 procent. Sysselsättningen har dock på årsbasis mellan november 2005 och november 2006 ökat med närmare 350 000 personer. Så visst spirar optimismen.
För socialdemokraterna är koalitionen en balansgång. Inom partiet finns en stark fraktion som vill se en tydligare och mer traditionell socialdemokratisk politik och som har svårt att svälja alla de förändringar som genomförts i den sociala välfärden. För första gången debatteras också den nya fattigdomen i Tyskland, en fattigdom som synliggjorts allt mer under det senaste åren av jättearbetslöshet.
Nu ska inte allt skrivas i rosenrött. Den nya förbundsregeringen har redan haft sina småkriser. Stora koalitioner med många viljor, inte minst utanför den egentliga regeringskretsen, kan vara svåra att hålla på rätt köl.
Oppositionen då? För socialdemokraterna kan trycket vara hårt från det nya vänsterpartiet som kapade åt sig drygt 50 mandat i förbundsdagsvalet och som gärna angriper koalitionen från vänster och på de politikområden som är känsliga för socialdemokraterna. Till detta kommer att både de gröna och liberalerna i FPD även vill höras och synas i politiken.
Tyskland är Europas största ekonomi och världens största exportland med en exportandel som omfattar 9,3 procent av världsmarknaden. För EU, och därmed också för Sverige, är därför den nya ekonomiska optimismen i Tyskland något positivt. Det tyska lokomotivet börjar få upp farten igen.
För den närmaste framtiden handlar det just nu inte om höger eller vänster i politiken utan att få ytterligare fart på både ekonomi och jobben. Den stora koalitionen lever ännu ett tag. Och nu är det EU som gäller. Med två nya medlemsländer: Bulgarien och Rumänien. Ett EU med 27 medlemsländer och 500 miljoner invånare. En kraft i vardande i världsekonomin och kanske också politiskt.