Tunnbrödsentreprenörer och sparkstöttingar
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I boken "Clas Ohlson. Från fäboden till börsen" av Johan Pellas finns den märkliga historien om hur fäbopojken Clas blev världsberömd i hela Sverige. Ohlson var ingen dussinvarelse. Han arbetade oavbrutet och sprutade ur sig idéer. Han hade ett anteckningsblock vid sängen så att han kunde teckna ner sina idéer mitt i natten. Det var en stadig ström av infall och innovationer.
98 av 100 tankespån var värdelösa. Men ibland blev det fullträff. Förutom den klassiska postorderkatalogen drev Clas fram landets första annonsblad och var den förste att sälja överskottsmaterial från försvarsmakten. Han lät skriva böcker om världsalltets uppkomst och skissade på flugsmällor som bara skulle döda, inte krossa, insekten. Han gick alltid omkring med en tång i fickan så att han kunde öppna och titta på hur saker såg ut inuti. Misslyckat var dock hans försök att hitta en metod att frysa in färskpotatis. Eller cykelpumpen som skulle pumpa under cykling.
Det hela började när Clas var 7 år. Samtidigt med skolstarten jobbade han extra som springbud för postorderföretaget Åhlén & Holm. Hans första affär var att köpa några skosnören och sälja med vinst. Resten är historia.
Men en företagare kan inte bara vänta på att kunderna ska börja köpa. Marknaden kan påverkas. Den går att "manipuleras" med reklam och jippon. Eller "förlösas". Det mesta som marknaden producerar är sådant som vi inte visste att vi ville ha. Förrän kunderna tar chansen och prövar.
Som när mina vänner får smaka lite Trundöbröd. "Va gott!" säger de och därmed har ytterligare några kunder upptäckt vad de inte visste att de saknade. En företagare som tidigt insåg detta presenteras i Alf Runes bok "Hur man lyckas i affärer. En bok om Mas Erik Gunnar Andersson" (Gullers Förlag).
Mas Erik har sina rötter i samma bygd som Clas Ohlson. Även han gjorde sina första affärer genom att sälja tidningen Såningsmannen. Sedan övergick han till att sälja frön. Han polletterade sparken på tåget och genomkorsade Siljansbygden. Och han insåg att det första han måste göra när han kom till en ny socken var att lyckas sälja frön till byns prästfru. Då handlade alla tanter i bygden också av ren opportunism. När Mas Erik parkerat sparkstöttingen började han sälja kläder. Men för att driva på försäljningen började han på femtiotalet med modevisningar där kändisar deltog och tonåringar fick tävla om Miss-titlar.
Det var stort spektakel. Ett lyckodrag var att låta familjerna casha in barnbidraget i butikerna och därmed slippa stå i bankkön. Han köpte blombuketter till alla tonårsflickor i hela Örebro. Och de tackade genom att handlar hos Mas Erik. Han hyrde även sporthallar där han lät sälja ut märkeskläder billigt. Köerna ringlade sig runt kvarteren och de lokala köpmännen protesterade. Någon gång lyckades de stoppa uthyrningarna men då fixade Mas Erik bussar istället, som gratis körde presumtiva kunder till en närbelägen plats där han fått tag på lokal. Så de protesterande affärsinnehavarna fick stå där med lång näsa - och utan kunder.
Marknaden är som sagt fantastisk. Så jag har gott hopp om att även nästa sommar få chansen att köpa Trundöbagarns finnaggade bröd här i Ronneby. Och kanske kan Piteborna nästa år handla Valjelimpa, en kronjuvel från Blekinge?