LEDARE: Tufft för kommuner och landsting

Nästa år kommer ökande statsbidrag, men det räcker inte för att klara kommunsektorns budgetar. Enligt SKL får vi räkna med personalneddragningar, och detta även inom välfärdens kärna, en kärna som högeralliansen sagt sig vilja slå vakt om. Ytterst handlar det även om skattehöjningar för att få debet och kredit att gå ihop.
Som exempel på de ökade kostnaderna behöver man bara hänvisa till kommunernas försörjningsstöd, det gamla socialbidraget, som enligt SKL kommer att öka med minst 3,5 miljarder kronor fram till 2011.
Framförallt beroende på arbetslöshetskrisen. Alltför många har lämnat a-kassan och måste få sin försörjning på annat sätt.
Sedan SKL:s skatteprognos i december förra året har en snabb och dramatisk förändring skett. Kommuners och landstings skatteintäkter kommer under innevarande år minska med ytterligare fem miljarder kronor än den dystra prognos som gjordes då. För 2010, valåret, handlar det om 10 miljarder sämre skatteutfall, om det räcker, än prognos. Allt medan regeringen sitter med armarna i kors.

Nu kräver allt fler kommuner och landsting en signal från regeringen om höjda statsbidrag, eller av någon annan form av ekonomiskt stöd.
Det är kanske läge att tillfälligt förändra lagen om balanskrav, som gör att kommuners handlingsutrymme i den finanskris vi nu befinner sig i begränsas.
I dag är det allt färre kommuner och landsting som klarar balanskravet utan att dra ner på personal och verksamheter. Redan ökar varslen om uppsägningar och det i allt snabbare takt. Grunden i välfärden riskerar att urholkas. Det handlar om skola, vård och omsorg, som får det svårare att klara sina uppgifter när personaltablåerna blir allt mer slimmade. Visst går det att effektivisera, men det finns även gränser för detta. Verksamheter som äldrevård, sjukvård och skola är inte självgående utan kräver sin personal.

Högeralliansen tycks ta kommuner och landsting ekonomiska problem med ro. Inget har än så länge avhörts för att stärka kommunernas möjlighet att klara den grundläggande välfärden. Vi vet redan att minst 15 000 jobb är på väg bort från kommuner och landsting under detta år, och fler kan det bli.
Varje krona satsad på kommunerna får i förlängningen effektiv träff på den svenska ekonomin till skillnad från skattesänkningar. Pengar till kommunerna leder inte till stora importökningar, eller till passivt sparande, utan räddar jobben och servicen inom välfärden som i sin förlängning skapar inhemsk efterfrågan. Till och med det av högeralliansen ledda SKL inser lägets allvar, och kräver därför ökade statsbidrag.

De äldre blir allt fler medan människor i produktiv ålder minskar och därmed skattebaserna. Nu med den ökande arbetslösheten slår detta dubbelt. Många av landets kommuner, inte minst i glesbygd, har under flera år klarat tuffa sparbeting, utan att ha lyckats säkra förutsättningarna för en långsiktig trygg ekonomisk utveckling.
Marginalerna blir allt smalare.
När skattebaserna minskar blir förutsättningarna att upprätthålla en bra samhällsservice allt sämre. Snabbt ökar så skillnaderna mellan in- och utflyttningskommunernas förutsättningar att ge sina invånare ett bra liv. Skolor läggs ner, bussen slutar gå och förutsättningarna för en trygg äldrevård urholkas. Är det så vi vill ha det?

Ledare: Tufft för kommuner och landsting