Vid den socialdemokratiska partikongressens inledning levererade partiordförande , tillika statsminister, Stefan Löfven besked kring tre nya insatsområden för att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.
När Stefan Löfven inledningstalade vid den socialdemokratiska partikongressen på fredagseftermiddagen levererade han besked om tre nya jobbsatsningar som ska bidra till att nå Socialdemokraternas och den rödgröna regeringens mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. De tre nya satsningarna är kopplade till de tre benen i förverkligandet av den socialdemokratiska jobbagendan; Framtidsinvesteringar, aktiv näringspolitik för fler och växande företag samt satsningar på kompetens och matchning.
Stefan Löfven var i sitt inledningsanförande mycket noga med att påpeka att de försämrade prognoserna för arbetslöshetens utveckling framgent inte på något sätt ger vid handen att Socialdemokraterna kommer att ge upp målsättningen om att senast 2020 ha EU:s lägsta arbetslöshet. Tvärtom, menade Löfven, innebär detta att Socialdemokraterna måste skruva upp ambitionsnivån och förstärka insatserna så att antalet arbetade timmar och antalet personer i arbete ska kunna öka i den takt som behövs för att nå 2020-målet.
Den första av de tre stora jobbnyheter som Stefan Löfven lanserade på fredagen är kopplad till området framtidsinvesteringar och kallas för jobbupphandling. I och med att ny lagstiftning öppnar för större möjligheter att ställa mer långtgående sociala krav vid offentliga upphandlingar föreslås att offentliga upphandlingar ska kopplas till vad man kallar för jobbupphandlingar. Detta skulle innebära att det vid alla offentliga upphandlingar ska ställas krav på att en viss andel långtidsarbetslösa ska anställas. Löfven konstaterade att de offentliga upphandlingarna i Sverige årligen uppgår till sexhundra miljarder kronor årligen, och om de svenska kraven på jobbupphandling skulle motsvara ungefär hälften av vad som tillämpats i Storbritannien där man vid upphandlingen för Crossrail krävde en lärlingsplats per tre miljoner pund som upphandlingen omfattade, så skulle detta kunna innebära att tiotusen långtidsarbetslösa skulle kunna lyftas till arbete eller lärlingsplatser.
Satsning nummer två, vilken kopplas till området för aktiv näringspolitik, är vad
Socialdemokraterna kallar för nyindustrialiseringstrategi. Detta handlar om att satsa på nya provanläggningar som gör att Sverige blir en en global testbädd för nya innovationer, för att klara detta behövs demonstratorer som skulle ha som uppgift att underlätta processen med att förverkliga innovationsidéer och omsätta dessa till skarp verksamhet. En annan del i nyindustrialiseringsstrategin är implementering av strategiska samverkansprogram. Vidare ska regeringen tillsätta en utredning kring en effektivare användning av det statliga riskkapitalet. Dessutom ska en industrikansler rekryteras som ska ha till uppgift att såväl inom som utom landet verka för nya industrietableringar och investeringar i det svenska näringslivet.
Löfvens tredje nyhet kring jobbagendan handlar om en ytterligare utbyggnad av det kunskapslyft som tidigare lanserats då de 20 000 platser för 2015 och de 40 000 nya utbildningsplatser på universitet, högskolor, yrkeshögskolor, folkhögskolor och inom vuxenutbildningen fram till år 2018 inte kommer att räcka till. Hur mycket regeringen kommer att tillskjuta utöver de fem miljarder kronor som redan hittills avsatts kommer man att återkomma till i kommande budgetar.
Dessa viktiga inledande besked från Stefan Löfven är oerhört välkomna eftersom de visar att socialdemokratin verkligen är övertygad om att målet om EU:s lägsta arbetslöshet är möjligt att nå om man bara är beredd att göra de satsningar som krävs. Detta är, som Stefan Löfven slog fast i sitt tal, det socialdemokratiska projektet för den innevarande och den kommande mandatperioden. Ett projekt som i slutändan handlar om att ge alla människor framtidshopp och fri fart framåt i strävandena att förverkliga sina livsdrömmar.