Tillväxt med förhinder
FÖRETAGSAMT. Småföretagen i Norrbotten växer snabbt. Till och med snabbast i Sverige. Men uppgången kommer från en låg nivå och företagen behöver stöd och draghjälp i form av bra kommunikationer och i övrigt god samhällsservice. Regeringen Reinfeldt väljer istället att skjuta byggandet av Norrbotniabanan på framtiden och lägga ner en så viktig service som lokala skattekontor.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det här är ljuv musik för norrbottningarna, men man ska komma ihåg att uppgången kommer från en låg nivå och att konjunkturens svängningar oftast når Norrbotten sist, både i uppgång och nedgång. Trots de lysande siffrorna har Norrbotten fortfarande landets högsta arbetslöshet; 7,3 procent mot rikets 4,5 procent. På ungdomssidan är bilden än mer bekymmersam, eftersom så många fått gå från Ams-program till öppen arbetslöshet.
Med den höga arbetslösheten borde det för företagen bara vara att välja och vraka. Plocka vad de behöver. Men så är inte fallet. Paradoxalt nog är bristen på arbetskraft det största hindret för att Norrbottens småföretag ska kunna växa. Närmare 18 000 småföretagare, alltså mer än två tredjedelar, ser goda möjligheter att öka produktionen av varor och tjänster, men till det saknas kvalificerad arbetskraft. De arbetslösa har inte det kunnande som efterfrågas. Störst är bristen på arbetskraft inom tillverkningsindustrin och då främst byggnadsarbetare.
Det krävs yrkesutbildningar och här har Ams sin uppgift, men regeringen har valt att dramatiskt dra ned på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin har bland annat motiverat skrotningen av yrkesutbildningar med att det ändå är för sent. Att skaffa sig en yrkesutbildning är förvisso inte gjort i en handvändning, men någonstans måste man ju börja för att rusta arbetskraften för de arbeten som ska utföras.
Även med en väl utbyggd yrkesutbildning kommer det att saknas både arbetstillfällen och arbetskraft på den lokala arbetsmarknaden. Av det skälet är Norrbotniabanan inte bara en fråga om tillväxt för företagen i Norrbotten och Västerbotten. Det är en fråga om överlevnad för hela regionen. Med Norrbotniabanan och moderna snabbtåg får befolkningen tillgång till en större arbetsmarknad och företagen får tillgång till ett bredare utbud av arbetskraft och väsentligt större chanser att hitta den personal de behöver för att överleva och växa. Till det kommer stärkt lönsamhet i och med att transportkostnaderna sjunker.
Högeralliansen marknadsförde sig under valrörelsen som arbetslinjens och småföretagarnas värnare numro ett. I praktisk politik har den slopat Ams-utbildningar, slopat generella nedsättningen av småföretagarnas arbetsgivaravgift, "en smäll på käften" för att citera centerveteranen Börje Hörnlund, skjutit byggstarten av Norrbotniabanan på en oviss framtid och tagit de avsatta miljarderna till Mälardalen och nu kommer nedläggningen av skattekontor i Piteå, Haparanda och Kiruna.
Kristina Zakrisson, s-riksdagsledamot från Norrbotten, undrar i ett pressmeddelande vad länets borgerliga riksdagsledamöter Stefan Thornberg, c, och Krister Hammarberg, m, har att säga länets småföretagare som behöver skattehandläggarnas stöd för att etablera sig och utvecklas. I synnerhet företagarna i Haparanda som nu snuvas på den experthjälp de så väl behöver för att klara ut sin växande och gränsöverskridande handel. Får hon något svar?
Här ryker både samhällsservice och arbetstillfällen. Inte riktigt vad som förväntas av en småföretagarvänlig arbetarregering.