Testa gammal räddningsplanka

JOBBEN. Kommunal och s-kvinnornas styrelse har släppt kravet på sex timmars arbetsdag. Men Handels backar inte. Dessutom vill Handels återigen pröva delpension som ett sätt att ordna jobb åt de unga.

Piteå2006-05-30 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ombuden vid Handels kongress röstade fram att förbundet ska driva kravet för att heltidsmåttet ska ned från 40 till 36 veckotimmar. I ett första steg. Det hägrande målet är 30 timmars arbetsvecka. Dessutom ska facket verka för att semestern förlängs från 25 till 30 dagar. Förbundsordföranden Lars-Anders Häggström är förvånad och tagen på sängen. Han anser att kraven är orealistiska.

Är det verkligen så? Eller är det så enbart i förbund där den absolut övervägande majoriteten av medlemmarna är kvinnor? Förbund där motsatsen råder, där männen är i överväldigande majoritet, har lyckats med konststycket att förhandla sig till både höjd lön och sänkt arbetstid och längre semester.



Pappers var först ut att satsa på förkortad arbetstid, Metall hängde på och därefter följde det ena förbundet efter det andra. Medlemmarna har fått välja mellan att ta ut hela löneökningen i pengar eller lägga en del på kortare arbetstid. I år kan Pappersarbetarna ta ut 3,5 procent av löneutrymmet i tid.

Att det varit svårt att gå fram med den modellen i typiska kvinnoförbund beror förmodligen på att deltid är så vanligt bland dessa medlemmar. Förhandlarna har lagt allt krut på höjda löner, eftersom även deltidarna då, trots allt, får litet mer att leva av. Men nog borde det vara möjligt att sänka måttet på heltid, även för vårdbiträden, undersköterskor, städerskor och butikskassörskor.



Kortad arbetsvecka bör leda till fler jobb. Och är det något vi behöver så är det fler jobb. Särskilt för de unga. Handelskongressen tog också ett annat beslut i den riktningen. Förbundet vill åter införa möjligheten för anställda över 60 år att få deltidspension utan att det påverkar ålderspensionen.

Motivet är dels att äldre inte ska behöva köra slut på sig under de sista åren i arbetslivet, dels att minska ungdomsarbetslösheten. Staten bekostar pensionen under förutsättning att arbetsgivaren anställer en ung person mellan 18 och 24 år på heltid.



Handels kallar modellen för "Generationsväxling" och framhåller att många branscher är intresserade av denna lösning. En liknande modell har testats förr. På 1970-talet, när bruken genomgick kraftiga rationaliseringar och arbetslösheten var hög, ägnade man sig åt något som kallades "Svartpensionering".

Istället för att strikt hålla sig till turordningsreglerna kunde äldre anställda sägas upp från 58 års ålder och när a-kasseperioden var slut kunde de få förtidspension av arbetsmarknadsmässiga skäl.



Allt det här skedde i samförstånd mellan arbetsgivaren, facket och den anställde och praktiserades bland annat vid SCA i Munksund. Syftet var gott. De yngre som som nyss börjat sitt vuxenliv och de som var familjeförsörjare fick jobba kvar och de äldre, som jobbat sedan pojkåren, fick några behagliga år medan de ännu var i hygglig form. Och viktigast av allt, pensionen som togs ut i förtid påverkade inte ålderspensionen. Den kom ograverad den dag man fyllde 65 år.

Systemet med förtida pensionsuttag var generöst utformat ända in på 1990-talet. Förtidspension av arbetsmarknadsmässiga skäl var en möjlighet för den som var 60 år och arbetslös. Från 60-års ålder var det också möjligt att få deltidspension upp till 50 procent av en heltid. Pensionen var i båda fallen 65 procent av inkomstbortfallet. Möjligheten till deltidspension finns också i dag, men det förtida pensionsuttaget tär hårt på ålderspensionen.



Statsminister Göran Persson, själv Handelsmedlem sedan 35 år, tycker att förslaget om generationsväxling är intressant. Och visst är det värt att pröva. I alla branscher. Åtminstone under en övergångsperiod fram till 2010 då de stora pensionsavgångarna kommer. Staten har råd. Nationalekonomiskt är det ganska säkert ren vinst, jämfört med att låta de unga gå arbetslösa medan de äldre jobbar allt mer.

Läs mer om