Tänk om vi skulle sluta skaffa barn ...
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Tursamt nog hade jag inte rösträtt i omröstningen om högertrafik 1955, annars hade jag säkert hört till bakåtsträvarna där också.
Sommaren 1959 var inte bara rekordvarm och ovanligt getingrik, den var också min första riktiga arbetssommar. Gallrade skog så svetten rann. Sen, frampå hösten, skulle jag ha börjat läroverkets latinlinje för att bli student och riktigt lärd men hoppade av i sista stund. Istället följde några års verklighetsstudier under den dåtida
parollen Alla Måste Söderut. Södertälje, Hofors ... Hade jag valt den breda, utstakade vägen hade mycket blivit annorlunda. Inget halvår på Scania, inget år på folkhögskola, en annan kvinna hade förmodligen blivit mor till mina barn. Ett bättre liv? Det vet man aldrig. Jag säger bara som Edith Piaf: - Nej, jag ångrar ingenting!
En av mina favoritkollegor, Karin Thunberg i Svenska Dagbladet, inledde det nya året med att tycka att vi skulle sluta kommunicera. Alltså inte att tala med varann utan att använda själva ordet. Och det har väl ni också noterat, att moderna männi-skor inte yttrar sig längre, de kommunicerar budskap i stället. I stället för informations- och presschefer håller sig företag därför numera typiskt nog också med kommunikationschefer.
Precis som nästan ingen gör, presterar eller vinner något heller längre utan levererar. Förr hörde levererandet hemma i livsmedels- och tran-sportsektorn; nu förekommer det över allt. En stjärna som Zlatan nöjer sig inte med att klacka bollen i nät längre, han levererar i stället.
Likadant inom politiken. När regeringen vidtar en eller annan åtgärd i linje med utställda löften ägnar den sig heller inte åt röstfiske eller vanlig politik; även den levererar. Förresten märkligt hur ordet reform på senare år bytt betydelse. Förr var det synonymt med förbättringar, nu kan reform lika gärna betyda försämringar i stället. Man kommer osökt att tänka på nyspråket i George Orwells "1984", där krig betydde fred, frihet slaveri och så vidare. (Uttrycket "egendom är stöld" stammar däremot från en av Karl Marx’ ideologiska konkurrenter, den franske anarkisten Pierre-Joseph Proudhon.)
Men som språkpolis blir man realist. Jag hyser inga illusioner om att vi ska sluta leverera eller kommunicera och tror inte folk kommer att sluta "skaffa barn" heller. Visserligen är det bättre än att "bli" med barn, som man blev förr, men skaffa låter faktiskt mer som gällde det en ny tv eller något till sommarhuset än om en levande varelse.
Ett ord som jag dock framhärdar i att bekämpa är statstelevisionen. Ursprungligen är det ju ett påhitt av Timbrohögern för att misstänkliggöra SVT och hela vår oberoende public servicemodell. Desto mer smärtar det att höra det även från såna som anser sig vara vänster och borde veta bättre.
Inte bara språkligt slappt, det är politiskt dumt dessutom.