Tandvårdsreform med stora gluggar
TANDVÅRD. En tandvårdsreform är efterlängtad och i högsta grad berättigad. Men regeringen Reinfeldts planerade reform som gör det dyrare för åtta av tio att gå till tandläkaren har missat någonting väsentligt. Följaktligen sågas den också av landets samtliga folktandvårdschefer.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Kontinuerliga besök hos tandläkare och tandhygienist för att förebygga och reparera skador medan de ännu är små är viktigt, till och med livsviktigt. En färsk svensk studie visar på skrämmande samband mellan dåliga tänder och för tidig död i hjärt-kärlsjukdomar och till med cancer. Det handlar främst om tandlossning, en smygande sjukdom som patienten och tandläkaren/tandhygienisten tillsammans kan åtgärda om den upptäcks i tid och följs upp kontinuerligt. På samma sätt är det med karies, hål i tänderna. Små skador, små problem.
Att gå till tandläkaren är emellertid så dyrt att väldigt många avstår, eftersom redan enkla lagningar kostar oöverstigliga tusenlappar. Annat får gå före. Besöket hos tandläkaren får anstå, när man själv eller barnen behöver kläder och skor och kanske en cykel. Och under tiden gror och förvärras skadorna på tänderna och tandfickorna djupnar och inflammerar.
Det skulle inte behöva vara så. Landets folktandvårdschefer agiterar på DN Debatt för en tandvårdsreform med kraftiga satsningar på förebyggande åtgärder och bastandvård. Utan den satsningen kommer den höga och ensidiga subventioneringen av de riktigt dyra ingreppen att fördubbla statens utgifter för tandvården och svenska folkets tandhälsa snarare försämras än förbättras.
Folktandvårdens chefer vill se en kombination av högkostnadsskydd och tandvård till fast pris, en sorts försäkring eller abonnemangstandvård. Det sistnämnda finns redan och har slagit väl ut i Piteå kommun som har länets flesta abonnemang. Debattörerna vill utveckla abonnemangen på tandvård och, om saken rätt förstås, rejält sänka priset.
Förebyggande hälsovård är helt säkert det samhället måste satsa stort på. Även om kunskaperna finns om hur sjukdomar och skador ska behandlas, finns inte pengarna. Inte nu och absolut inte i framtiden. Hälsovårdspolitiken får inriktas på att så långt möjligt hålla människorna friska och skadeslösa.
I regeringen Reinfeldts aviserade tandvårdsreform satsas minimalt på den förebyggande vården. Checken på 150-300 kronor per år räcker inte ens till undersökning och den vanligaste tandvården som lagningar och rotbehandlingar, blir dyrare. Patienten får betala fullt ut upp till 3 000 kronor. Subventionen på cirka femton procent försvinner. Nästan all subvention går till den riktigt dyra tandvården, den som kostar över 15 000 kronor.
Visst behövs ett rejält högkostnadsskydd. Inte minst i Norrbotten, den plats i landet, dit den allmänna folktandvården kom sist och tandläkarna som borrade i våra tänder gjorde ett rejält jobb, lämnade för säkerhets skull bara ett tunt skal kvar av den angripna tanden. I Norrbotten finns befolkningen med störst andel proteser och här finns en tickande bomb av amalgamfyllningar som måste ersättas med broar och bryggor och implantat.
Men vad som framför allt behövs är en försäkring som jämställer tandvården med övrig hälso- och sjukvård. Det ska inte kosta mer att få en tand lagad, eller en raserad tand ersatt med porslinskrona än att få en utsliten höftled utbytt mot en ny, konstgjord. Det ska inte kosta mer att gå till tandläkaren än att gå till doktorn. På sikt är det en lönsam affär för staten. Tankegångarna finns i den förra tandvårdsutredningen, för övrigt ledd av
Anders Sundström. Damma av den.