Systemskifte? Javisst
SUDDIGT. Den ekonomiska vårpropositionen är ett dokument med många frågetecken. Finansminister Anders Borg markerade vårens långsiktiga inriktning med att inte vandra Drottninggatan från Finansdepartementet till Riksdagshuset. Ett bra val. Däremot är alliansregeringens ekonomiska politik suddig och lös i köttet.
Finansminister Anders Borgs vårbudget var ett ihåligt och osäkert dokument. Det är mörka moln på finanshimlen, men Borg står mer eller mindre tomhänt.
Foto: Maja Suslin / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Samtidigt som Anders Borg betonar att jobben kommer i svensk ekonomi, skriver han själv i propositionen att arbetslösheten kan komma att öka. När han betonar att svensk ekonomi står stark, vilket få ifrågasätter, säger han att tillväxten kommer att dämpas, att investeringarna minskar och att exporten går sämre. Vad menas? Är det bra, men samtidigt dåligt?
Däremot blir det nya skattesänkningar. Jobbavdragets tredje etapp ska genomföras. Detta samtidigt som Riksbanken helst vill se återhållsamhet för att dämpa inflationen. Risken för nya räntehöjningar med den borgerliga politiken är uppenbar, men Anders Borg tror på sina teorier. Det är bra att ha en tro, men viktigare att se till verkligheten och hur människor har det i sin vardag.
Det utanförskap som alliansregeringen säger sig vilja bekämpa har ökat under de senaste två åren. Systemskifte? Javisst. Det handlar om försämrad a-kassa, där närmare 450 000 människor dessutom lämnat försäkringen. Om nu arbetslösheten ökar, vilket skyddsnät har högeralliansen att bjuda dem som drabbas? Inget svar.
När man analyserar högeralliansens vårbudget är det ett spretande dokument för ökande sociala klyftor. Deltidsarbetslösa ska i fortsättningen bara få a-kassa i 75 dagar. Två nya karensdagar införs i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen försämras.
Allt detta drabbar framförallt kvinnor. För det är kvinnorna i kommunal, handels och hotell- och restaurang som drabbas när halvtidsjobbande inte kan stämpla upp i a-kassan. Det handlar om
200 000 kvinnor som kommer att få det sämre. Kvinnor offras för att män i medelåldern ska få sin sänkta skatt. Högeralliansens människosyn är märklig på gränsen till cynisk.
Skattesänkningen är huvudbudskapet i budgeten. Förhoppningen är att sänkta skatter ska leda till så kallade dynamiska effekter. Om de högst betalda får de största skattesänkningarna kommer alla att jobba mer. Det är samma politiska förhoppningar som den senaste borgerliga Carl Bildt-rege-ringen hade i början på 1990-talet och som ledde till ett ekonomiskt moras.
I alliansregeringens värld ska man inte vara låginkomsttagare, arbetslös, sjuk eller förtidspensionerad. Är du dessutom LO-medlem är du extra utsatt.
För Thomas Östros, i sin första debatt som socialdemokraternas ekonomiska talesman, var debatten tydlig. Medan Anders Borg verkade osäker och på reträtt. Östros konstaterade att högkonjunkturens fördelar dribblats bort av en tafatt regering. Klyftorna ökar. Hälften av landets kommuner har tvingats öka socialbidragen. I röret ligger så en ökad arbetslöshet och därmed ett ökat utanförskap.
Anders Borg är en god ekonomisk teoretiker. Tyvärr brukar verkligheten vanligtvis övertrumfa ekonomiska teorierna. Människors vardag är annat än en radda siffror. Den som är arbetslös, den som är sjuk, den som är pensionär har drabbats av regeringens klasspolitik med högre räntor och högre inflation.
Redan har inflationen ätit upp det mesta i de löneökningar som vanligt folk kämpade sig till i förra avtalsrörelsen. Allt medan alliansregeringen skryter över sina framgångar. Jo, en tredjedel av de rikaste i samhället har fått det ordentlig bättre. Resten känner allt större oro för framtiden.