I en intervju i tidningen Kommunalarbetaren uppmanar förbundsordföranden Tobias Baudin alla medlemmar i Svenska kyrkan att rösta i höstens kyrkoval.
”Det handlar om vi ska få en socialdemokratisk arbetsgivarpolitik eller en sverigedemokratisk arbetsgivarpolitik”, framhåller Baudin.
Det är befogade ord. Ibland sägs att facket inte ska bry sig om politiken. Men löntagarna och deras organisationer påverkas av politiska ställningstaganden i riksdag, kommuner och Europaparlament – och av dem av som styr i de kyrkliga församlingarna.
Svenska kyrkan är en stor arbetsgivare. Enbart Kommunal har ungefär 6000 medlemmar som är anställda av Svenska kyrkan.
Det handlar om kyrkogårdsarbetare, krematoriearbetare, kyrkvaktmästare, lokalvårdare, barnskötare och andra.
Resultatet i kyrkovalet 17 september kommer att få betydelse för alla dessa kyrkoarbetare.
Det är de förtroendevalda som beslutar om hur arbetet med arbetsmiljö och jämställdhet ska bedrivas på kyrkans arbetsplatser.
Vidare bestämmer de vem som ska anställas som kyrkoherde, hur kyrkor och begravningsplatser ska skötas och mycket annat.
Därför är det logiskt att Kommunal och andra fackliga organisationer engagerar sig och deltar i debatten inför kyrkovalet.
Det behövs folk som står upp för en vettig personalpolitik och löntagarnas rättigheter även i kyrkopolitiken.
Det finns att göra. Tobias Baudin vill se bättre villkor för de anställda i Svenska Kyrkan.
”Det är alldeles för lite kompetensutveckling i kyrkan. Och Svenska Kyrkan har en jätteviktig roll i upphandlingar där de kan ställa krav på schyssta villkor”, menar han.
Icke minst det sistnämnda tål att strykas under med rödpenna. Kyrkan kan – i likhet med stat, kommuner, landsting och regioner – medverka till bättre miljöhänsyn, arbetsvillkor och djurskydd genom att ställa tuffare krav när de upphandlar varor och tjänster till sin verksamhet.
Men då krävs att det finns förtroendevalda i kyrkopolitiken som inte bara stirrar på prislappen, utan kräver kollektivavtal eller att maten ska vara närproducerad.
Kort sagt: Det spelar roll vilka åsikter och värderingar som dominerar i kyrkopolitiken.
Det finns heller ingen brist på ideologiska stridsfrågor i kyrkan. Det finns en tydlig skiljelinje mellan konservativa och progressiva krafter.
– Svenska Kyrkan har haft ett jämställt prästämbete sedan 1958, alltså i snart 60 år, men fortfarande finns det krafter som motsätter sig kvinnliga präster.
– Inom Svenska kyrkan är det, efter kyrkomötesbeslut, från 1 november 2009 möjligt att få kyrklig samkönad vigsel. Det är dock ingen självklarhet för alla präster.
– Synen på kyrkans engagemang i bistånds- och flyktingpolitiken skiftar kraftigt. En del tycker att kyrkan ska driva på för solidaritet, generositet och öppenhet. Andra menar att kyrkan inte ska bry sig alls.
Därför finns det skäl för alla medlemmar i Svenska kyrkan att söka sig till vallokalerna i höst.
Den som inte röstar i valet riskerar att få en kyrka som han eller hon inte vill ha.