Den 26 augusti, mitt under fjolårets valrörelse, gjorde S-ledaren Stefan Löfven ett stort utspel om skogspolitiken. Det handlade om ett samverkansprogram mellan näringsliv, stat, fack och akademi för att utveckla svensk skogsindustri på nya områden.
”Skogen är en enormt viktig tillgång för oss, det är det gröna guldet som vi har begåvats med här i Sverige, låt oss använda det”, förklarade Löfven.
Nu – ett år efter regeringsskiftet förra hösten – har idéerna börjat omsättas i praktiken.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har uppdraget att utveckla skogsprogrammet och far nu runt som en skottspole för att samla på sig förslag och idéer.
I förra veckan träffade han aktörer från skogsnäringen i Skellefteå för ett dialogmöte. Liknande möten ska genomföras i Växjö, Östersund och Karlstad.
”Skogsnäringen är en viktig del i målet att nå Europas lägsta arbetslöshet år 2020”, förklarade Bucht i en intervju i Piteå-Tidningen.
Utmärkt! Skogsnäringen är allt annat än ”basically gone” (i praktiken borta, som gamle statsministern Fredrik Reinfeldt sa när han talade om svensk industri i Davos 2013).
Skogen utgör fortfarande en fantastisk bas för både jobb och exportinkomster. Skogsindustrin ger direkt arbete åt nära 60 000 personer i Sverige.
Tillsammans med sina underleverantörer skapar skogsindustrin uppemot 200 000 arbeten. Den har ett exportvärde på 120 miljarder kronor.
Skogen är och förblir en nationaltillgång och guldgruva för hela Sverige. Utvecklingen för skogsindustrin är inte bara en regional fråga.
Även de som bor i Täby, Rotebro, Kista och Tensta har glädje av att de norrländska skogarna fortsätter att generera export- och skatteinkomster till Sverige.
Ett mer aktivt skogsbruk är dessutom fullt förenligt med miljö- och naturvårdsintressen. I Skellefteå pekade Bucht på att det går att avverka mer än i dag.
Varje år är tillväxten i de svenska skogarna 120 miljoner kubikmeter. Men vi avverkar bara cirka 85 miljoner kubikmeter skog.
2014 presenterade även SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, en rapport som visar att skogsbruket gör nytta för miljön och klimatet.
För varje skördad skogskubikmeter undviks utsläpp till atmosfären med nästan ett halvt ton koldioxid, enligt SLU-rapporten.
En annan som insett skogens potential är Miljöpartiets förra språkrör Peter Eriksson. I en intervju i branschtidningen Skog & Industri 2007 talade sig Peter Eriksson varm för ett mer aktivt skogsbruk.
”Ökad skogsproduktion är nödvändigt om vi ska kunna motverka klimatproblemen. Och beräkningar visar att det finns en stor tillväxtpotential i skogen. Varje åtgärd måste förstås prövas från naturvårdssynpunkt, men jag tycker det är rimligt att öppna för ett mer intensivt skogsbruk på vissa markområden”, sa Eriksson bland annat.
Vidare konstaterade han:
”Trä, papper och bioenergi kommer att behövas i ännu större utsträckning i det nya samhället. Så skogsindustrin blir en vinnare.”
Det är ord som visar att det även inom det gröna partiet finns viss insikt om skogens möjligheter som tillväxtmotor.
Sådana uttalanden skapar hopp om att den rödgröna regeringen ska kunna samlas till en mer aktiv skogspolitik.
Bucht har siktet inställt på att det nationella skogsprogrammet ska vara klart 2017. Men det får gärna komma tidigare än så.