Sverigedemokrater - del 2
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Deras kulturkonservativa hållning är ohållbar i ett dynamiskt och globalt samhälle. Vi blir allt mer kreoliserade och har en kultur där intryck från hela världen blandas.
Det som är typiskt svenskt i dag kan vara oerhört nostalgiskt och efterblivet i morgon. Och när den svenska nationalstaten börjat svikta för de globala krafterna har vi också gått på upptäcktsfärd bland våra lokala traditioner.
Det visar sig nämligen att under ytan av det "typiskt svenska" finns en lång rad lokala sedvänjor som har liten eller ingen relevans i andra delar av landet.
De kulturkonservativa har länge haft problem med detta. Steg för steg har de brottats ner i sitt envisa hävdade av att det finns en fast och bestämd svensk kultur som skall bevaras till punkt och pricka.
För några årtionden sedan var det några partier i svensk riksdag som ville stänga ute produkter från andra länder genom tullar och lagstiftning. Partier som centern och kristdemokraterna var emot fri handel. I dag är det ingen av dem som driver den linjen.
Vi anser inte längre att jazzen hotar vår musiktradition, det sjungs på engelska på Svensktoppen och runt hörnet serveras pizza, kebab, sushi, McDonaldsburgare, Thai Chicken och ett tyskt påfund som falukorv. Tv-program och internet har sopat bort grunden för "svenskhet" och gjort det till en härlig soppa av globala fenomen.
Sverigedemokraterna var chanslösa så länge de hävdade att vissa befolkningsgrupper inte borde få komma till Sverige på rasmässiga grunder. Nu har de ändrat sin argumentation och det kräver lite mer diskussion för att vi ska kunna sortera ut vad som är rätt och fel.
Som ett exempel på en "svensk tradition" brukar Sverigedemokraterna försvara traditionen att sjunga "Den blomstertid nu kommer" på skolavslutningarna i kyrkan.
Och visst, det kan man hålla med om. Men frågan blir:
Men ska vi betrakta kyrkorna som "svenska"? Och kristendomen "svensk"?
Kyrkorna kom på många platser att symbolisera en ny maktutövning som påfördes oss för cirka tusen år sedan. Inte sällan uppfördes den nya maktens religiösa byggnader på hedniska heliga platser. En återgång till det som är genuint ursvenskt skulle således kräva en hel del rivningsarbeten.
Ingen kan väl påstå att kristendomen är "svensk"? Det är en orientalisk religion, instiftat av en judisk upprorsmakare, en religion som går i symbios med det sönderfallande romerska riket och sedan sprids med svärdet och penningpåsen över jordklotet. Våra förfäder lotsades in i kristendomen med lock och pock, men också med våld.
Vi var länge tvingade att tillhöra den svenska kyrkan och den lutherska tron. I samma ögonblick som detta tvång upphörde (på 1950-talet!) kom också avkristningen att ske mycket snabbt. I dag är Sverige åter att betrakta, ur kristen synvinkel, som ett missionsområde.
Om nu Sverigedemokraterna säger att vi ska fortsätta att vara kristna, att vi ska avvisa andra orientaliska religioner, så är de väldigt selektiva i sin uppfattning. Varför ska vi vara kristna om 1 000 år när vi inte var det förr?