Det är svårt att erkänna för borgerliga opinionsbildare att det går bra för Sverige. Annie Lööf (C) tar som vanligt i med storsläggan och beskriver den rödgröna politiken som "en krigsförklaring mot jobben". Men ekonomiska hårdfakta visar att Sverige är på rätt väg under den rödgröna regeringen.
Statistik från både Arbetsförmedlingen och SCB (Statistiska Centralbyrån) ger klart besked. Sysselsättningen ökar. Arbetslösheten minskar. Internationell statistik visar dessutom att Sverige nu har den högsta sysselsättningsgraden av samtliga 28 medlemsländer i EU. Vidare pekar de flesta prognosmakare på att BNP (bruttonationalprodukten) kommer att stiga med över tre procent under 2016.
Det är strålande tider, härliga tider.
Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden gör det även möjligt att höja ambitionerna för välfärdspolitiken. Ökad sysselsättning är lika med fler skattebetalare och ökade skatteinkomster, vilket ökar möjligheterna att bedriva en aktiv fördelningspolitik. Statsbudgeten för 2017 innehåller helt riktigt också ett antal fördelningspolitiska insatser. Utsatta grupper prioriteras.
Socialförsäkringarna förstärks med två miljarder kronor. A-kassan för deltidsarbetslösa förbättras. Det sker höjningar av bostadstillägget, bostadsbidraget, flerbarnstillägget och underhållsstödet för ensamstående föräldrar. Tandvårdsbidraget för äldre förbättras.
Vidare rymmer statsbudgeten ett antal satsningar som kommer att understödja den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden.
10 miljarder kr extra till kommuner och landsting möjliggör nya arbetstillfällen i vård och omsorg.
Pengarna i det så kallade Klimatklivet medverkar till offentliga investeringar som är bra för miljön men också skapar jobb.
70 000 utbildningsplatser i bland annat komvux, yrkesvux, yrkeshögskolan och folkhögskolor bidrar både till att lyfta enskilda individer och till att förse svenskt näringsliv med välutbildad arbetskraft.
Det betyder inte att allt är bra. Den goda tillväxten har ännu inte kommit alla till del. Det finns bakgårdar även i det moderna Sverige. Arbetsmarknaden är tudelad. Vissa grupper (till exempel nyanlända, funktionshindrade, äldre arbetslösa och ungdomar utan gymnasieexamen) har det fortsatt tufft på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), som presenterade statsbudgeten i Luleå under tisdagen, är dock väl medveten om problemen och kommer inte att sitta nöjd.
Hon framhåller behovet av förstärkta etableringsinsatser för nyanlända, mer arbetsmarknadsutbildning, beredskapsjobb i statlig regi och insatser via Samhall.
"Konstruerade jobb och pysselsättning", argumenterar de borgerliga. Men det behövs vettiga alternativ för dem som inte får plats på den vanliga arbetsmarknaden. En lönebidragsanställning eller ett beredskapsjobb är – trots allt – bättre än att människor går sysslolösa och förvandlas till passiva bidragsmottagare. Det behövs aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder även i det nya Sverige.
Det spelar ingen roll om människor är nyanlända eller har bott i Sverige i hela sitt liv. Det är lika destruktivt för den enskilde att fastna i långtidsarbetslöshet.