Svensk på FN:s terroristlista
Terroristlista. Ytterligare en svensk har nu satts upp på FN:s säkerhetsråds så kallade terroristlista. Detta på begäran av USA. Denna gång en svenskmarockan som av USA bedöms stödja bland annat terroroganisationen Al Qaida.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Bakgrunden är att FN:s säkerhetsråd på initiativ av USA ställt samman listor på företag, organisationer och enskilda som svartlistats i terrorjakten. Bannlysningen sker helt utan rannsakan och dom.
Den som drabbas har ingen möjlighet till appell utan hamnar i ett mänskligt ingenmansland, där ekonomiska tillgångar fryses och möjligheterna att resa begränsas. Den som drabbas av denna internationella bannbulla hamnar utanför samhället och får förlita sig på andra människors stöd och hjälp för att över huvud taget kunna leva ett drägligt liv.
Det mest allvarliga är att detta rättsliga godtycke som pågår sänder signaler om att mänskliga rättigheter kan anpassas till olika verkligheter. I dag är det supermakten USA som ensamt sätter dagordningen. Något som sannolikt noteras med viss tillfredsställelse i stater, där dessa rättigheter redan åsidosätts. Alltigenom en obehaglig utveckling.
Det är inte första gången som svenskar hamnat på terrorlistan. Tidigare har tre svensksomalier råkat ut för samma behandling. Nu har samtliga tre som fick sin rörelsefrihet begränsad, och sina tillgångar frysta har avförts från FN:s terroristlista. För två av dem gick det ganska smärtfritt. Det dröjde inte förrän det visade sig att beskyllningarna mot dem byggde på falska uppgifter. Den tredje fick vänta ända till detta år innan han ströks från listan.
Vad som ligger bakom åtgärden mot svenskmarockanen är det ingen som vet. Misstankar mot mannen finns, men inget konkret har sagts. I ett rättssamhälle måste det vara en självklarhet att anledningen till anklagelser som framförs också redovisas. Utan detta finns ingen möjlighet för den enskilde att försvara sig. Man hamnar i en Kafka-liknande situation.
För om det nu vore så att den svensk som nu är misstänkt för terroristsamröre gjort något olagligt eller förbrutet sig mot internationell rätt ska han självfallet dömas för detta. Inte hamna i ett mänskligt utanförskap och i ovisshet om sitt framtida öde.
Det märkliga är att det svenska rättssamhället efter den 11 september 2001 så snabbt ställde sig bakom bestraffningen av egna medborgare. De bevis som i alla andra fall är nödvändiga innan någon stämplas som brottsling har aldrig krävts. Därmed åsidosätts på ett uppseendeväckande sätt grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Något som aldrig kan vara acceptabelt.
Nu är den svenska regeringens handlingsutrymme begränsat. När FN:s säkerhetsråd sagt sitt har Sverige att böja sig för beslutet. Det märkliga är att FN, som i andra sammanhang säger sig värna om mänskliga fri- och rättigheter, så lätt låter sig duperas av USA för att undergräva den rättsordning som de flesta av oss ser som nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Godtycke skapar godtycke. Inte ens FN är att lita på.
Synbart är det USA ensamt bestämmer vem som är skyldig, och vilka som tillhör den internationella terrorismen. Rättslösheten blir därmed i de närmaste total. Möjligheten att överklaga en sanktion förhindras eller stoppas.
Innan rättigheter inskränks måste det ställas utom all tvivel att det finns skäl för en sådan åtgärd. Och det måste ske i en öppen process. Om så inte sker hamnar vi i en situation där lag och rätt kan komma att underordnas luddiga politiska motiv. Det skedde inte när det gällde de tre svensksomalierna.
Frågan är om det kommer att ske i detta nya fall.