Strejk i sjukvården

KONFLIKT. I dag klockan tolv går 3 500 sjuksköterskor och barnmorskor med flera grupper inom Vårdfacket ut i strejk. De yrkesgrupper som nu går ut i strejk är högutbildade, har stort ansvar, men som kvinnodominerade också lågt avlönade.

I dag går 3 500 sjuksköterskor ut i strejk för högre lön. Vårdfacket, liksom många andra kvinnodominerade yrken, har fått stå tillbaka under de senaste decenniets lönerörelser. Det måste bli ett slut på det.

I dag går 3 500 sjuksköterskor ut i strejk för högre lön. Vårdfacket, liksom många andra kvinnodominerade yrken, har fått stå tillbaka under de senaste decenniets lönerörelser. Det måste bli ett slut på det.

Foto: Maja Suslin / SCANPIX

Piteå2008-04-21 06:41
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sjuksköterskorna har tröttnat på att ständigt hamna på efterkälken, därför är det inte förvånande att de nu tar till stridsåtgärder, en konflikt som också har allmänhetens stöd. Samtidigt pågår en sjuksköterskestrejk i Danmark och i höstas fanns ett hot om en omfattande strejk och uppsägningsaktion även bland Finlands sjuksköterskor. Kvinnor sätter ner foten.
Arbetsgivarna inom SKL (Sveriges kommuner och landsting) måste skärpa sig och ge sina anställda konkurrenskraftiga löner. En hög och god utbildning måste uppvärderas.
I dag skriker kommuner och landsting efter bra och välutbildad personal. Då måste kommuner och landsting också vara beredda att betala vettiga löner.
Annars väljer de anställda andra arbetsgivare och då förfaller både kvalitet och service på det offentliga området.

Vårdfacket, liksom många andra kvinnodominerade yrken, har fått stå tillbaka under de senaste decenniets lönerörelser. Det måste bli ett slut på det.
Kommunal tog ett steg i förhandlingarna förra året. Nu övertar Vårdfacket stafettpinnen. Det gäller att ta lönefajten och på så sätt ploga för att andra kvinnogruppers yrkesarbete uppvärderas.
Låg lön och orättvisa arbetsförhållanden har gjort att den negativa stressen ökat inom det kommunala avtalsområdet.
Långtidssjukskrivningarna har ökat när anställda upplever sin arbetssituation som mer pressad. Det är framförallt på de kvinnodominerade arbetsplatserna som stressen ökat. Både privat och offentligt. I attityden till kvinnolöner och rättvisa arbetstider är alla arbetsgivare lika goda kålsupare.

Egentligen är det förvånande att politikerna i Sveriges kommuner och landsting inte tidigare kunnat ta till sig den förbittring som funnits hos många av Kommunals underbetalda kvinnor. Kanske blev årets avtalsrörelse en vändning.
De offentliga arbetsgivarna måste betänka att det blir allt nödvändigare att ge sina anställda så konkurrenskraftiga löner som möjligt. De många vårdanställda med specialiserad utbildning, måste få sina löner efter kompetens och ansvar. De unga som måste lockas till de nya viktiga arbetsuppgifterna inom vård och omsorg kommer inte att acceptera dagens låga löner.

Dessutom står både kommuner och landsting inför en konkurrenssituation på arbetsmarknaden. I och med att fyrtiotalisterna nu går i pension i allt snabbare takt måste nya anställda rekryteras. Dessa kommer knappast att nöja sig med dagens lönenivåer. Utan rimliga löner blir det svårt för vård och omsorg att rekrytera de många nyanställda som kommer att behövas.
Samtidigt är det förstås bedrövligt att behöva konstatera att löneorättvisorna mellan kvinnor och män fortfarande består. Och inte bara i offentlig sektor. Inom den privata sektorn finns kvinnodominerade yrkesområden, där lönerna tillhör de lägsta på arbetsmarknaden.
Då öppnas det också för missnöje och som nu för konflikter.