Storseger för Barack Obama
HISTORISKT. Strax efter klockan 04.30 svensk tid onsdag morgon stod det klart att USA:s nye president heter Barack Obama. Den förste afro-amerikanen i Vita huset. Det är ingen överdrift att tala om en historisk valseger. Detta efter en inledningsvis både spännande och dramatisk röstsammanräkning.
Den 20 januari 2009 får USA en ny president. Den 44:e i ordningen. Elektorsvalet blev en storseger för Barack Obama.
Foto: Morry Gash
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Till slut blev det en promenad-
seger. Det stora genombrottet kom när sydstaten Virginia gav sina elektorer till Obama.
Inte sedan presidentvalet 1964, då Lyndon B Johnson valdes till president, har en så överlägsen seger som den Obama nu kunde räkna in inträffat i ett presidentval. Dessutom syntes inga effekter av den fruktade Bredleyeffekten, där vita väljare i opinionsmätningar uppger sig kunna rösta på en svart kandidat för att sedan göra tvärtom när det är dags att lägga sin röst.
Ytterligare ett mått på demokraternas framgångsrika val var framgångarna i kongressvalet. Demokraterna får minst 19 nya platser i representanthuset och ytterligare fyra i senaten. Storslam för demokraterna och ett kraftfullt mandat för Obama. Något som han kommer att behöva.
Bakom Obamas klockrena seger ligger en genomarbetad och välsmord valkampanj, där knappast några misstag gjordes. Internet och sms användes på ett smart sätt för att mobilisera frivilliga valarbetare och nya sympatisörer. Lägg därtill en välfylld kassakista.
Obama gynnades också av det höga valdeltagandet, det högsta på hundra år. I alla åldersgrupper, från ungdomsväljare och uppåt, dominerade Obama. Den enda väljargrupp där John McCain hade försteg var bland +65-röstande.
Barack Obama tillträder som USA:s 44:e president den 20 januari nästa år. Detta i ett skede med många tuffa utmaningar. Allt från en djup finanskris, lågkonjunktur, ökad arbetslöshet till krigen i Irak och Afghanistan för att bara nämna några av de tunga frågor och problem som Obama snabbt måste ta itu med, där finanskrisen har fått högsta prioritet.
Den ekonomiska krisen i USA har orsakats av Bush-epokens släpphänta politik. Under George W Bush åtta år vid makten har inkomstklyftorna ökat liksom antalet fattiga. Trots ekonomisk tillväxt under de senaste decennierna har de med lägst inkomster inte fått det bättre. När så krisen slog till tidigare i höstas drabbades även en tidigare välmående medelklass. Minst tre miljoner amerikaner har fått lämna hus och hem i krisens spår.
Barack Obama och hans administration kommer att ställas inför svåra avgöranden för att komma till rätta med den ekonomiska krisen. I dag talas om skattesänkningar för låg- och medelklassen för att få fart på konsumtionen, men också om ett omfattande stimulanspaket. Obama måste dessutom övertyga sina landsmän om att de inte längre kan leva över sin tillgångar, att man inte har råd att leva på kredit och skjuta sina ekonomiska bekymmer framför sig.
Barack Obama har både insikt och ett program för vad som måste göras på kort sikt. Frågan är hur mycket han kan åstadkomma. Det är många viljor som ska tillfredsställas när en ny administration träder till.
Utifrån detta är det en fördel att Obama har en majoritet i kongressen bakom sig. Men även en majoritet kan sätta käppar i hjulen för de radikala åtgärder som krävs för att komma till rätta med finanskrisen.
Förväntningarna på Barack Obama är självfallet enorma. Efter åren med
George W Bush krävs nu en politisk nystart med större trovärdighet och mindre av polarisering mellan olika samhällsgrupper. Obama har antagit utmaningen. Hans valseger väcker hopp om förändring och förnyelse, och om en ny politik för en ny tid. Må han lyckas.