Den 13 april 2015 slog en grupp kommunalråd larm i Dagens Nyheter.
”De statliga verken och myndigheterna bidrar till att skapa sämre förutsättningar på landsbygden”, konstaterade de.
De riktade hård kritik mot Skatteverket, Arbetsförmedlingen och andra statliga myndigheter som drar ned på verksamheten runtom i landet.
Tyvärr är det en befogad kritik. Staten har närmast abdikerat från sitt ansvar för den regionala utvecklingen.
Sedan 2006 har sammanlagt 14 000 statliga jobb försvunnit från det Sverige som finns utanför storstäderna, enligt siffror från Riksdagens utredningstjänst.
Arbetsförmedling, försäkringskassa, skattekontor och annan statlig service har dragit åt svångremmen i landets gles- och landsbygdskommuner.
Men samtidigt har antalet statliga jobb ökat kraftigt i storstäderna. Enbart i Stockholms län har det tillkommit drygt 4 000 nya statliga jobb sedan 2004, enligt SCB.
Med andra ord: De statliga myndigheterna medverkar till att förstärka de regionala klyftorna och koncentrationen till storstäderna.
Men nu säger den rödgröna regeringen stopp och belägg.
”Vi ska ta fram en princip om att staten ska vara närvarande i hela landet. Det är en fråga som aldrig hanterades av den förra regeringen”, sa civilminister Ardalan Shekarabi redan vid förra årets S-distriktskongressen i Kiruna.
Statskontoret har därför fått regeringens uppdrag att se över den statliga närvaron runtom i landet.
I en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter 3 mars utvecklar Shekarabi och statsminister Stefan Löfven resonemanget.
”Fler myndigheter bör flyttas ut från Stockholm”, anser Shekarabi och Löfven.
Det är ett välkommet initiativ i arbetet för regional balans. En sådan politik kan dessutom spara många skattekronor.
De flesta statliga verk, myndigheter och bolag har parkerat sina centrala kontor på fina adresser i Stockholms innerstad, vilket fått till följd att lokalhyrorna skjutit i höjden.
År 2011 låg lokalkostnaden för de statliga myndigheterna på hela 22 miljarder kronor.
Enligt en rapport från statliga Ekonomistyrningsverket kan lokalkostnaderna sänkas med mellan 200 och 400 miljoner per år enbart genom att flytta ut centralt belägna myndigheter från Stockholms innerstad.
Till detta ska läggas att erfarenheterna av tidigare omlokaliseringar är goda. Under 1970-talet utlokaliserades ett trettiotal myndigheter med ungefär 10 000 anställda.
Verksamhet flyttades till Borlänge, Norrköping, Sundsvall och andra landsortskommuner.
I en utredning, som Statskontoret gjorde i slutet av 1980-talet, pekades på en rad fördelar med omlokaliseringarna.
Hyreskostnaderna blev lägre. Personalomsättningen minskade. Ofta blev flytten även en nystart för myndigheternas arbete.
Således: Shekarabi och Löfven är inne på rätt spår.
En mer aktiv omlokaliseringspolitik kan bidra till både lägre kostnader, bättre regional balans och ökad effektivitet i den statliga förvaltningen.
Det talas ofta om regionernas ansvar för utvecklingen. Men det går inte att tänka bort statens roll.
Det handlar inte bara om vad lokalpolitikerna gör. Även statliga beslut om infrastruktur, högre utbildning och myndigheters lokalisering påverkar den regionala utvecklingen.