Stark a-kassa värd sitt pris
DYRT. Socialdemokraterna vill investera Sverige ur krisen och samtidigt stärka a-kassan. "Ruskigt dyrt", sägs det bli, men alternativet är värre. Massarbetslöshet i kombiation med Nordens sämsta a-kassa låter som en mardröm.
Arbetslösheten är fortfarande låg, men stiger snabbt samtidigt som utbudet av arbetskraft ökar då sjuka friskförklaras och skickas att söka jobb.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I Norrbotten, liksom i övriga Sverige, är det nu framför allt männen som blir av med jobbet. Kvinnorna, i hög grad deltidsarbetande, klarar sig i större utsträckning från uppsägningar. Än så länge. Deras stund kommer när kommuner och landsting tvingas till neddragningar inom vården, omsorgen, förskolan och skolan.
Sjuka, gamla, funktionshindrade, dagisbarn och skolbarn har samma behov som före krisen, men skattemedlen räcker inte till personalens löner och statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har hittills sagt nej till extrapengar till kommuner och landsting. Tidigarelagda satsningar på ny- och ombyggnad av vägar, järnvägar, bostäder, skolor, sjukhus och andra offentliga lokaler lyser också med sin frånvaro, liksom mer pengar till människor som har små tillgångar och stora behov.
Reinfeldts argument mot en offensiv finanspolitik är att det kostar och då måste regeringen höja skatten och det det slår mot jobben. Att skatten måste höjas är troligt. Regeringen har redan försämrat för sjuka, arbetslösa och pensionärer. Där finns inte mer att ta. Att höjd skatt slår mot jobben är mer nyliberal teori.
Eller som Peter H. Lindert, professor i nationalekonomi vid University of California, säger:
"Det är väl känt att högre skatter och transfereringar sänker produktiviteten. Väl känt - men utan stöd i statistiken och historien."
Det är männen som nu varslas och går ut i arbetslöshet. Männen som, med ytterst få undantag, är de som tjänar mest och är familjens huvudförsörjare. Trots att de kommer upp i högsta a-kasseersättningen innebär det oftast halverad lön och runt 10 000 kronor mindre att leva av per månad.
Det är oerhört mycket pengar för den enskilde, för familjen och för landet. Därför är Socialdemokraternas löfte om att återupprätta och stärka a-kassan av stor betydelse. Det blir ruskigt dyrt, säger Sven-Erik Österberg. Först de elva miljarderna regeringen Reinfeld plockade av medlemmarna och därefter ytterligare nio miljarder för att höja taket så att fler verkligen får 80 procent av arbetsinkomsten.
Att slå sönder a-kassan klarade alliansregeringen på två veckor. Att återupprätta den kommer att ta tid, en bit i taget, säger s-ledaren Mona Sahlin. Och det får väl gå an. Men glöm inte bort de ofrivilligt deltidsarbetslösa. De har i många fall hamnat i en rävsax.
Samtidigt med vågen av varsel och minskad efterfrågan på arbetskraft, ökar utbudet när sjukskrivna friskförklaras och skickas att söka jobb som inte finns. Ett mönster som gäller över hela landet och drar upp Arbetsförmedlingens kostnader till chocksiffror.
De närmaste tre åren beräknas 72 000 personer, de flesta nästa år, åka ut ur sjukförsäkringen. Av dem förväntas runt 54 000 hamna hos Arbetsförmedlingen. För att kunna ta emot och hjälpa den ökande skaran arbetssökande begär Arbetsförmedlingen 28 miljarder kronor extra av regeringen.
Det regeringen tjänar på att skärpa reglerna för sjukskrivna och plocka dem på ersättning, hamnar således istället hos Arbetsförmedlingen. Med råge. Är det effektivt använda pengar som gör att människor får gå från sjukskrivning till ett arbete de orkar med och kan försörja sig på är det förstås utmärkt. Om inte är det enbart inhumant.
Bild: Arbetsförmedlingen, helst från insidan med jobbsökande.
Bildtext: Arbetslösheten är fortfarande låg, men stiger snabbt samtidigt som utbudet av arbetskraft ökar då sjuka friskförklaras och skickas att söka jobb.