LEDARE: SSU vill satsa på nya kvastar

Det katastrofalt dåliga valresultatet fick stora konsekvenser för sammansättningen i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Andelen unga socialdemokrater sjönk, trots att ambitionen som kongressen uttalade var att andelen skulle öka. Detta är en direkt konsekvens av att många riksdagsledamöter sitter kvar länge på sina uppdrag. Det finns också en tendens att de olika partidistrikten låter kandidater som redan är invalda i riksdagen toppa valsedlarna. Yngre, och/eller nya, riksdagskandidater får börja längre ner bland de valbara platserna. Det innebär i tider av tillbakagång att de som redan sitter i riksdagen får sitta kvar medan de som ska stå för förnyelsen och framtiden inte kommer in. I tider av framgång är inte problemet lika stort eftersom det är nya riksdagsledamöter som får ta plats vid mandatframgångar.

Detta handlar inte om att de riksdagsledamöter som suttit länge i riksdagen behöver göra ett dåligt jobb. De har en stor erfarenhet från riksdagsarbetet och vet hur slipstenarna ska dras. Det är därför viktigt att löpande kunna förnya sammansättningen på de ledamöter som företräda partiet i riksdagen. För att kunna bedriva en sådan förnyelse på ett strategiskt riktigt sätt vore det en fördel om man visste att ett antal platser fanns till förfogande, vid ett tänkt status quo, inför varje val för att kunna introducera och skola in nya ledamöter.
I dag är det inte på detta sätt. Många ledamöter tar visserligen sitt ansvar redan i dag och ställer sin plats till förfogande när de suttit en längre tid i parlamentet. Men för många är det ett drastiskt steg att lämna sin riksdagsplats och detta kan få dem att slentrianmässigt välja att stanna kvar. För andra blir det en traumatisk upplevelse när partiets medlemmar väljer att byta ut dem mot sin vilja, trots att de verkat länge i riksdagen. Allt detta skulle man komma undan om man tidsbegränsade uppdraget från en första början. Jytte Guteland föreslår att mellankongressen beslutar att införa en begränsning på tre mandatperioder för riksdagsledamöterna. Det är ett mycket rimligt förslag. Om en socialdemokratisk ledamot har fått förtroendet att sitta som förtroendevald i den svenska riksdagen så har den personen såväl hunnit lära sig uppdraget och hunnit utföra ett gott arbete. Finns det då en bortre tidsgräns blir det inte kopplat till den personliga prestationen om du måste gå. Det blir helt enkelt ett naturligt sätt att gå vidare i det politiska värvet på en annan nivå eller på ett annat sätt.
Att införa en tidsbegränsning för tyngre uppdrag, då detta också skulle kunna gälla för andra heltidspolitiker, skulle vara ett sätt att betona att det är önskvärt att de förtroendevalda växlar mellan olika uppdrag men också mellan att vara heltidspolitiker och att verka inom politiken på andra sätt, exempelvis som fritidspolitiker eller på gräsrotsnivå. Det skulle vara välgörande för hela partiarbetet.

Det är inte alltid så att nya kvastar sopar bäst. Men det finns helt klart en poäng i att byta ut kvastarna i tid. Den socialdemokratiska mellankongressen har allt att vinna på att ställa sig bakom SSU:s krav på en begränsning av tiden man kan sitta på ett heltidsuppdrag. Nu är det bara att hoppas att partiet vågar ta ett sådant radikalt grepp, och säkra den framtida förnyelsen.

Bild: Jytte Guteland
Bildtext: Med anledning av att det dåliga valresultatet medfört minskad andel unga bland de socialdemokratiska riksdagsledamöterna kräver hon att man ska begränsa hur länge en ledamot får representera S.

Ledare: SSU vill satsa på nya kvastar