Sparande som fördjupar krisen
JOBBEN. En glödande högkonjunktur är förbytt i djup lågkonjunktur. Krisen är inte regeringens fel, men det är upp till regeringen att dämpa effekterna. Att strunta i nödropen från kommuner och landsting är att göra ont värre.
Landsting och kommuner ropar samfällt efter extrastöd från staten.Om inte hotas tusentals jobb från norr till söder. (Arkivbild)
Foto: Nina Varumo / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Varslen har hittills mest gällt industrin, men sprider sig allt mer till kommuner och landsting. Medan industrin varslar på grund av vikande orderingång, varslar kommuner och landsting på rund av pengabrist. Arbetet finns där, men inte pengarna. Senaste varselsiffran för Norrbotten låg på 1 700, hälften rörde offentliga sektorn.
Kommuner och landsting är tvingade att sörja för de medborgare som inte själva klarar sin försörjning, även om det är regeringsbeslut som försatt dem i ekonomiskt trångmål, och därtill är de tvingade att hålla budgeten i balans.
Snabbaste sättet att sänka kostnaderna är att säga upp personal. Färre får göra jobbet och eftersom det trots allt finns gränser för hur mycket en människa hinner och orkar, måste det skäras i verksamheterna. Både kvantitet och kvalitet blir lidande.
Kommuner och landsting ropar efter stöd från staten för att klara sina viktiga uppdrag, skolan, vården och omsorgen, och för att slippa säga upp personal. Tiotusentals jobb är hotade från norr till söder. Kravet på extrapengar kommer från lokalpolitiker såväl till höger som vänster.
"Finns de goda ekonomiska finanser, som regeringen påstått, måste man faktiskt visa det för oss i offentliga sektorn", säger Carl Ewert Ohlsson (C) i en rundringning till borgerliga kommunpolitiker som Svenska Dagbladet gjort. Tolv av arton tillfrågade borgerliga politiker i lika många kommuner var av samma åsikt.
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet vill ge kommuner och landsting 10 miljarder kronor extra i år och nästa år. De avfärdas på DN Debatt av de fyra borgerliga partiledarna Fredrik Reinfeldt, (M), Jan Björklund, (FP), Maud Olofsson, (C), och Göran Hägglund, (KD), som ett lättsinnigt vänsterexperiment.
Ett vänsterexperiment må vara, dock omfamnas det i denna tid av sådana som står fjärran från vänstern. Exempelvis Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström och chefsekonomen Stefan Fölster som skriver så här i ett utspel::
"Nu behövs en aktiv statlig finanspolitik där regeringen släpper loss reformer och offentliga jobb för cirka 50 miljarder kronor det närmaste året. Statsmakterna måste reagera nu för att inte krisen ska förvärras".
Fredrik Reinfeldt ställer sig kallsinnig till kravet på extramiljarder till kommuner och landsting. I onsdagens partiledardebatt framhöll statsministern och moderatledaren vikten av att försvara de offentliga finanserna. Vad är då rätt försvar? Är det som att sir John i den tecknade Robin Hood-filmen hålla hårt om penning-
pungen och suga på tummen, eller att sätta skattepengarna i arbete?
Riksgäldens prognos för statens finanser är att det blir underskott i år och nästa år. Underskottet motsvarar ganska precis de skattesänkningar regeringen genomfört. Miljarder som framför allt gått till dem som redan hade sitt på det torra. Sjuka och arbetslösa har fått bidra till finanseringen och står nu sämre rustade än någonsin inför en rekorddjup lågkonjunktur.
Å andra sidan har Sverige betalat av fantastiska summor på statsskulden under andra halvan av 90-talet och hela 2000-talet. Statsskulden som vid regeringsskiftet 1994 nuddade otroliga 80 procent av bruttonationalprodukten, BNP, är halverad. Det kan inte vara någon katastrof att under krisår öka utgifterna för att behålla och skapa jobb.
De enda jobb regeringen säkert kan påverka är dem i offentliga sektorn. Satsa på offensivt försvar av statens finanser.
Bild: Bild som visar anställda inom vård/omsorg i arbete.
Bildtext: Landsting och kommuner ropar samfällt efter extrastöd från staten.Om inte hotas tusentals jobb från norr till söder.