Solidaritet vart tog du vägen?
SKATTER. Nästa år blir det mer pengar i plånboken efter skatt. Trots höjda kommun- och landstingsskatter. För den som är frisk och har jobbet kvar. Sjuka, föräldralediga och arbetslösa kommer att gå ännu mer back. Även de som slipper gå till socialen.
Den moderatledda regeringen har infört ett system med skatt efter social ställning i samhället.
Foto: ERIK ABEL / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
För den som har lyckan att ha ett jobb kommer tredje omgången av jobbskatteavdraget att med marginal täcka upp landstingets skattehöjning, även om den blir så hög som en krona. En gräns Norrbotten nuddar med sin 98-öreshöjning. Det visar beräkningar Swedbanks privatekonomiska institut gjort inför årsskiftet.
Till den som är eller blir sjuk eller arbetslös kommer inga gåvor. För dem blir det riktigt tufft. De ska gå från inkomst av arbete till inkomst från socialförsäkringssystemet. Maxbeloppet från arbetslöshetsförsäkringen ligger på 14 960 kronor. Brutto. Och det som i få fall är 80 procent av arbetsinkomsten blir netto inte mer än 73 procent, eftersom skatten höjs när jobbet försvinner.
De här grupperna kommer att drabbas av alla skattehöjningar fullt ut. Med den moderatledda alliansregeringens politiska ledstjärna är det också fullt rätt. Det är inte regeringen som bestämt höjningen av landstingsskatten, men med dess ideologi är det fullkomligt logiskt att den som är eller blir sjuk betalar den höjda landstingsskatten fullt ut. Det är ju de sjuka som nyttjar sjukvården. Inte de friska.
Frånsett inkomst av kapital, är inkomstskatten i Sverige progressiv. Ju högre inkomst, desto högre skatt. Grundavdraget styr. Att skatta i exempelvis tabell 33, gäller Piteå, betyder således inte att skatten är 33 procent av inkomsten för var och en. Vid en arbetsinkomst på 15 000 kronor går drygt 23 procent bort i skatt. Först vid en månadslön på 36 000 kronor ligger skatteavdraget på nästan 33 procent.
För den som har sin försörjning från a-kassan, sjuk- och föräldraförsäkringen eller pensionssystemet är skattetrycket betydligt högre. Den som lyfter maxbeloppet 14 960 kronor från a-kassan betalar 750 kronor mer i skatt per månad än den med samma arbetsinkomst.
Regeringen Reinfeldt har byggt ut systemet med skatt efter bärkraft till ett system med skatt efter social status i samhället. Medborgarna är segregerade i fem skattekaster där sjuka, föräldralediga, arbetslösa och pensionärer särbehandlas negativt. Nettovärdet på pengar varierar. Kommen till punktskatter och moms gäller dock lika för alla. De skatterna är platta.
Alla, oavsett inkomst, betalar lika många kronor i skatt när de köper mat, el, bensin, kläder eller en flaska vin. Arbetslös med lägsta a-kassa eller månadsinkomst på miljonen; handlar de mat för 500 kronor betalar de lika många kronor i moms till staten. Svenskt Näringslivs, med fleras, ojande över höga marginalskatter faller platt till marken.
Inkomstskatten, moms och punktskatter gör att bidrag och ersättningar från socialförsäkringarna i princip är självfinansierade. Staten får tillbaka 70 procent och resten går till att hålla igång samhällsmaskineriet. Därför kan stark tillväxt och ett starkt allmänt välfärdssystem gå hand i hand, konstaterar Peter H Lindert, professor i ekonomi vid University of California, som specialstuderat Sverige.
Att ta från dem som blir fattigare och ge till de mer välbeställda är däremot usel politik som slår mot hela nationens ekonomi. De som drabbas av kraftigt försämrad ekonomi har inte råd att handla och de som har råd kommer att spara varenda krona de kan undvara, av oro för framtiden och rädsla att hamna i regeringen Reinfeldts verkliga utanförskap.