Socialdemokraterna måste hitta sitt jag
SJÄLVRANNSAKELSE Efter den tyska socialdemokratins storförlust i det tyska valet 2009 talade partiledaren Sigmar Gabriel till SPD:s kongress med en svidande självinsikt och en knivskarp analys. Detta tal borde ha fungerat som en väckarklocka för den svenska socialdemokratin men gjorde det inte. Den norska socialdemokratin gjorde läxan bättre och kunde också vinna regeringsmakten för ytterligare en period.
Tyska SPD:s partiledare Sigmar Gabriel håller tal framför en staty av den forne SPD-ledaren Willy Brandt.
Foto: Sebastian Willnow
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Redan här finns en av de möjliga huvudförklaringarna till det svenska valnederlaget. Den socialdemokratiska valrörelsen och hela innehållet i den socialdemokratiska politiken under de senaste åren upplevdes av väljarna som definierad i motsats till alliansens politik. Politiken bars inte upp av en egen idé om morgondagen, utan byggdes som ett avståndstagande till den politik alliansen förde. Partiets själ genomsyrade inte politiken. Den ideologiska kopplingen lyste med sin frånvaro.
Socialdemokratin hade blivit en konturlös massa i sökandet efter väljarkårens mittenfåra. Partiets verkliga jag saknades i partiets politik. Den svenska socialdemokratin gick i den fälla som många europeiska systerpartier, bland annat det tyska SPD, redan gått i.
Sigmar Gabriel konstaterade utifrån det tyska valresultatet att SPD "förlorat i alla riktningar". Han menade att ett parti som förlorar stora skaror väljare ur flera väljargrupper saknar en sak, nämligen en tydlig profil. Det är uppenbarligen det som drabbat den svenska socialdemokratin i dag.
Den tyske partiledaren gör också en annan reflektion. I sitt tal säger han: "Varför förlorade SPD valet i just denna tid av enorm ekonomisk kris, en tid som formligen ropar efter socialdemokratiska svar? Istället vann just de, som ideologiskt sett beredde vägen för krisen." Och längre fram i talet kommer Gabriel också till svaret: "Jag tror det har att göra med ett stort missförstånd kring vad som egentligen är den politiska mitten i Tyskland. Sedan knappt 20 år går ett nytt spöke genom Europa: den politiska mittens spöke, eller snarare: den Nya mitten. Alla pratar om den, alla klagar på den. Alla menar sig känna till den, utan att egentligen kunna förklara vem eller vad denna mitt är eller vad den står för politiskt."
Gabriel kommer slutligen till den slutsatsen att socialdemokratins misslyckande ligger i jakten på att hitta den politiska mittfåran i stället för att skapa en politisk mitt i socialdemokratsk anda, genom att arbeta med samhällets problemformuleringar och formandet av de socialdemokratiska svaren på dessa nutida problem. Gabriel formulerade detta så här: "Den som vann den politiska mitten var den som lyckades formulera de frågor och de svar som människor upplevde som relevanta."
I talet lyfter Gabriel fram Willy Brandt som en föregångare. Brandt lyckades erövra mitten från vänster. Under hans tid anpassade inte SPD sina svar efter andra utan kämpade konsekvent för ett socialdemokratiskt tolkningsföreträde.
Gabriel sade bland annat: "Vi övertygade dem och fick steg för steg allt fler med oss. Till slut befann sig de socialdemokratiska argumenten i samhällets mitt. Mitten var vänster, eftersom vi hade förändrat den. SPD hade erövrat den, och det måste vi göra igen."
Gabriel varnar också för att se socialdemokratins framtid i termer av endera mitten eller vänster. Enligt honom är den polariseringen både vansinnig och livsfarlig. Detta visste, och poängterade Willy Brandt, gång på gång när han ständigt återkom till att "varje tid behöver sina egna svar". Varken "vänster" eller "den politiska mitten" är något statiskt som en gång för alla definierats. Sigmar Gabriel konstaterar helt krasst: "Vi har låtit oss intalas - och med oss många andra europeiska socialdemokrater - att den politiska mitten är något en gång för alla fastställt, något man måste anpassa sig efter om man vill vinna val, istället för att formulera egna svar. Detta är, tror jag, den egentliga orsaken till vår valförlust. Istället för att förändra mitten, ändrade vi på oss själva."
Det är här socialdemokratins utmaning ligger i dag, att formulera de egna problemen och de egna svaren anpassade efter vår tid. I dag har Moderaterna erövrat tolkningsföreträdet i svensk politik. Socialdemokratins första strid måste handla om att återta problemformuleringsprivilegiet från den svenska högern. Vi måste återta vår position på toppen av tidsandan. Då kan mitten åter bli vänster.