Små krämpor och snabba pengar
SJUKT. Ungefär 4 000 människor dör i onödan på våra sjukhus. Men det är inte insatser för att rädda fler liv och höja kvaliteten i vården som premieras. Vinnare är landsting som kan sänka sjukskrivningarna mest och läkare som kan ta emot flest patienter på kortast möjliga tid. Och då får de riktigt sjuka vänta.
Ersättningssystemet i Fritt Vårdval premierar mängden patienter, inte vårdbehovet.
Foto: Gunnar Westergren
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Landstingen, däribland Norrbotten, värjer sig mot att införa Fritt Vårdval, men nästa år kommer alla att tvingas in i systemet som ger läkare fri rätt att öppna privata mottagningar. "Privat" innebär i det här fallet att vårdcentraler/kliniker drivs av läkare som inte är anställda av landstinget, men verksamheten finansieras med skattemedel på samma sätt som landstingsdrivna vårdcentraler. De privata vårdcentralerna kan drivas i aktiebolagsform med vinstutdelning till ägarna.
Dagens Nyheter gjorde 2006 en serie om sjukvården. Granskningen visade hur distriktsläkare blivit mångmiljonärer på att gå från landstingsdrivna vårdcentraler till privata vårdcentraler. Höga vinster, miljonlöner, generösa styrelsearvoden och generös aktieutdelning var konceptet.
Det är den ena sidan av systemet med privatpersoners fria dragningsrätt på de allmännas skattemedel. Den andra är inte ljusare. Den handlar om små krämpor och snabba pengar. I februari i år kom Socialdemokraterna med en kritisk rapport om vårdvalet. I rapporten hävdades att Vårdval Stockholm, som står modell för privatiseringen av primärvården, tvingar läkare att ge onödig och okvalificerad vård, medan sjuksköterskor och undersköterskor trängs undan.
Kritiken från Socialdemokraterna kan viftas bort som politiskt gnäll, men bilden som ges i rapporten bekräftas av Elisabet Svensson, distriktsläkare och verksamhetschef vid Vårby vårdcentral i Stockholms läns landsting. I Vårdval Stockholm är ingen snuva för liten för doktorn som får 485 kronor per besök. Målet är 20 patienter på tre timmar. Det ger mottagningen 10 000 kronor i intäkter från landstinget. Patienten får nio minuter hos doktorn.
Verksamhetscheferna för vårdcentralerna i Alby, Fittja och Tumba och närsjukvårdschefen i södra Stockholms sjukvårdsområde, har i artiklar i Dagens Medicin gett samma bild av Vårdval Stockholm. Läkarna tar numera hand om de enklare uppgifterna som blodtryckskontroller, fotvårtor och snuviga barn, sådant som distriktssköterskan hade hand om. Men hon drar bara in 200 kronor till vårdcentralen. Doktorns blodtryckande inbringar 485 kronor. Tidskrävande patienter med kroniska sjukdomar trängs undan och får söka hjälp flera gånger för det som förr klarades av vid ett besök. Kvantitet går före kvalitet och vårdteamen slås sönder.
På onsdagen berättade Dagens Nyheter om att läkarna på närakuterna i Stockholms län får 100 kronor extra per patient om de är snabba och hinner med många patienter. Läkarförbundet är kritiskt mot Vårdvalet som driver utvecklingen mot kvantitet istället för kvalitet. En glädjande sund reaktion. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm fördömer systemet och ser det som hot mot patientsäkerheten.
Socialminister Göran Hägglund (KD) är för bonus, bara den inte hotar patientsäkerheten. Varför skulle bonus och vinstdrivande system fungera annorlunda inom hälso- och sjukvården än inom finansvärlden?
Det är synnerligen anmärkningsvärt att regering och riksdag lagstiftningsvägen tvingar på landstingen och patienterna ett system som från start uppvisat allvarliga brister just ur vårdsynpunkt. Ett kostnadsdrivande system där både sjuksköterskors och läkares kompetens slösas bort och de verkligt sjuka diskrimineras därför att de är olönsamma. Så kan vi väl inte ha det.